Smygcentralisering riskerar ödelägga glesbygden

Återigen hotas jobben på det statliga verk som förväntar sig att medborgarna gör sin plikt och bidrar till samhället. Det är Skatteverket som fortsätter att centralisera. Denna gång inte i antal arbetstillfällen, utan i form av arbetsuppgifter. Den 2 december kom beskedet att 17 kvalificerade jobb i Sollefteå ska bytas ut mot mindre kvalificerade. Skatteverket avser flytta enheten som jobbar med beskattning till Sundsvall.

Alla jobb är viktiga och mitt syfte är inte att nedvärdera vissa jobb mot andra.  Eller jo, det är precis vad den här artikeln syftar till, ur ett regionalpolitiskt perspektiv.  Att det är arbetstillfällen som bygger samhällen är allmänt känt. Mindre känt är att det är de statliga jobben som är starkt avgörande för om samhällen består eller avvecklas.

Jag har blivit känd som den som tar fighten om de statliga jobben i inlandet. Ett inland som sakta bryts ner i brist på en aktiv lokaliseringspolitik. Under kampen för att behålla Skatteverket bland annat i Lycksele såg civilminister Ardalan Shekarabi (S) behov av ökad kontroll av statlig lokalisering.

Det resulterade i ett uppdrag till statskontoret att ta fram ett underlag som visar hur staten finns representerad ute i landet. I uppdraget ingick också att undersöka hur den regionala och lokala arbetsmarknaden påverkas av besluten.

Parallellt med regeringens ambition att utlokalisera statliga jobb har Arbetsförmedlingen producerat en mycket informativ rapport om globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige. Rapporten beskriver bland annat att den största bristen på utbildad arbetskraft återfinns i glesbygden, följt av medelstora och mindre kommuner. Arbetsförmedlingen poängterar därför att det är av stor betydelse att göra välgrundade politiska avvägningar av de regionala behoven framöver.

Tyvärr saknas ett samband mellan regeringens ambition att lokalisera ut statliga jobb, statliga verks effektiviseringsmål samt Arbetsförmedlingens budskap om påverkan på lokala arbetsmarknader. Skatteverkets smygande centralisering av kvalificerade jobb från landets glesare regioner, där andelen högutbildade stadigt minskar, borde definitivt väcka en tanke. Det är svårt att förstå hur regering, efter regering kan missa denna avgörande fråga: Det vill säga att via politiska åtgärder utjämna möjligheterna till utbildning och arbete mellan regioner som växer och de som krymper.

Kvalificerade jobb i glesare regioner fyller många fler uppgifter än vid till exempel regionhuvudstäder. Exempelvis genom att utjämna den skeva könsfördelningen som blir alltmer påtaglig mellan stad och land. Unga kvinnor flyttar i högre utsträckning än män till större städer vilket påverkar tillväxten. Får Vattenfall gå vidare med planen att outsourca 40 arbetstillfällen från Jokkmokk förlorar de lika många kvinnors möjlighet till ett kvalificerat arbete.

Och det har en given påverkan på befolkningsutvecklingen i en Sveriges krympande kommuner.

Statliga jobb som kräver eftergymnasial utbildning ger positiv påverkan på utbildningsnivån i glesare regioner. Det gynnar samhällen i stort och specifikt möjligheten till kompetensförsörjning. Argument för centralisering brukar vara att man vill vara där kompetensen finns.

Med vetskap om den förödande skillnaden mellan hög- och lågutbildade mellan stad och land borde regeringen ge uppdrag till universiteten att bidra till att utjämna dessa skillnader. Allt annat är att låta glesare delar av Sverige gå vidare mot ett ödeläggande.

LÄS OCKSÅ! Skatteverkets replik: Folkbokföring är inte okvalificerat arbete

Malin Ackermann, Lyckselebo bakom uppropet ”Skatteverket ska stanna i Lycksele” och bitr projektledare för Kompetensplattform och Arbetsmarknadsforum Region Västerbotten