Skuldbelägg inte kommuner för att de krymper

REPLIK Först och främst kan jag direkt utläsa att statsvetaren och kommunexperten Gissur Ó Erlingsson, som skrivit Perspektivartikeln ”Krympande småkommuner undviker planera för framtiden”, inte suttit med i kommunstyrelsen, eller det lokala dialogmötet, eller kommunfullmäktige eller budgetdialogen eller länssamverkansmöten eller andra möten mellan kommunföreträdare i de kommuner som han påstår inte planerar smart för framtiden. Det har jag.

Som tidigare kommunalråd i en av de kommuner som krympt de senare decennierna vet jag precis hur snacket går. Och jag vill påstå att stor del av tiden ägnas åt att hitta det minst smärtsamma sättet att krympa smart på. Det är ett ständigt trolla-med-knäna-arbete som pågår i dessa kommuner. Det är inte naiva politiker som blundar för verkligheten. Jag har haft god kontakt med många kommunpolitiker och när det gäller hur man lägger budget och hittar sätt för att krympa smart är det mycket tid som ägnas till det. Man utbyter idéer och erfarenheter och ställer enormt höga krav på tjänstemännen att slå knut på sig själva för att hitta lösningar som inte kostar för mycket - både när det gäller pengar och när det gäller priset kommunmedborgarna får betala i form av försämrade förutsättningar.

Men det hindrar inte att man har visioner, drömmar, mål och inriktningar som lokal politiker. Det är en viktig del i uppdraget att hitta sätt att utveckla kommunen, att ingjuta framtidstro och våga se möjligheter. Det är det som kommuniceras ut. Det blir ett dubbelt uppdrag men om inte den ledande politikern tror på sin kommun - på att kommunen har en framtid - vem ska då göra det? Det är den sidan som Gissur Ó Erlingsson lyssnat till. I ett land där budskapet är: Du (kommunen) måste bli mer attraktiv för att locka invånare är det svårt att prata elände och avveckling. Då måste man kommunicera ut det som faktiskt är bra. Det som gör att människor känner sig stolta över sin hembygd, att de vill bo kvar och att fler vill flytta dit. Men vi vet alla att det inte är så enkelt. Det är inte Sundbybergs marknadsföringsplan som slår Sorseles, utan det är helt andra och starka krafter som ligger bakom urbaniseringen.

Jag håller med om att lösningen inte är att slå samman kommuner till ännu större geografiska områden - särskilt inte i norr. Den lösning som måste till är en regionalpolitik värd namnet. Det är också därför jag är glad att fått mitt nya uppdrag som verksamhetsledare för Hela Sverige ska leva! Vår organisation har en viktig roll i att driva den frågan: frågan om hela Sverige ska leva eller kanske rättare sagt överleva? För om du ställer den frågan till de 250 kommuner som tappar i befolkning är svaret: Vi tror inte att alla vill att hela Sverige ska leva. Det är i alla fall inte så att det bedrivs ett aktivt gemensamt arbete för det. Vi är lämnade till oss själva att göra det.

Därför blir också ansatsen i Perspektivartikeln fel. Det är inte de lokala politikerna som ska slå ytterligare knut på sig själv i ett system som inte fungerar - utan att vi gemensamt bestämmer oss för att vi ska se till att hela Sverige får möjlighet att i första steget överleva, i andra hand leva och i tredje blomstra!

Till det krävs en regionalpolitik värd namnet. Ett nytt skatteutjämningssystem. En modell där de lokala värdena stannar i bygden. Att vi sätter en servicenivå som är det man kan förvänta sig i hela landet, att vi ger alla samma möjligheter till grundläggande förutsättningar som infrastruktur, kommunikationer, bredband, telefoni, el, demokrati och livsmedel. Att vi möjliggör mötesplatser för människors gemenskap, kultur och folkbildning. Att vi bryter storstadsmaktordningen och återupprättar självkänslan i hela Sverige och att vi ger alla samma möjligheter till att utvecklas med innovation, kreativitet och entreprenörskap.

Anpassningen har skett, pågår nu och kommer fortsätta - frågan är om det är lösningen för Sverige? Ett land utarmat på de centrala delarna som landet ger? Ett land utan egen livsmedelproduktion, ett land som inte kan utvinna sina råvaror själva, ett land som anpassat ihjäl sig. Ett land som missat möjligheten till den innovationskraft som finns på landsbygden. Det är inte det landet jag vill vara med och skapa. Därför bör vi med gemensamma krafter ändra det systemet - inte skuldbelägga kommuner för att de inte vet hur de ska krympa rätt. Därför vill vi jobba med att hela Sverige ska leva och jag tror att Gissur Ó Erlingsson också vill det.

Terese Bengard, verksamhetschef för Hela Sverige ska leva!