Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Regionpolitik

Så skapas attraktiva regioner i hela landet

Urbaniseringen skapar högtryck i storstäderna och lågtryck på mindre orter. Sverige stärks genom att skapa förutsättningar för attraktiva regioner i alla delar av landet och samarbete krävs för förändring. Projektet Den attraktiva regionen visar vägen.

Publicerad: 13 januari 2016, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Orter som inte är snabbt nåbara och med bristfälligt utbud av service har svårt att konkurrera om etableringar och boende.


Ämnen i artikeln:

RegionerSamhällsplaneringRegionalpolitikBostadsbyggandeSverigeförhandlingen

Sveriges utveckling kan stärkas genom att skapa förutsättningar för attraktiva regioner i alla delar av Sverige. Detta kräver institutionella reformer men också omedelbara insatser som:

1. En proaktiv samhällsplanering med en bättre organiserad samverkan mellan kommun-region-stat med utgångspunkt i de områden där människor och företag verkar – så kallade funktionella regioner.

2. Ett bättre samspel mellan investeringar i infrastruktur och bostäder.

3. Ett kunskapslyft som höjer kompetens och kapacitet inom samhällsplaneringen.

Sverige genomgår en snabb urbanisering med högtryck i storstadsområdena samtidigt som det är lågtryck i många mindre orter. Detta är på agendan i flera statliga utredningar om infrastruktur, bostäder och regional utveckling, till exempel Sverigeförhandlingen, Sveriges framtida regionala indelning samt Bostadsplaneringskommittén.

Men institutionella förändringar blir tandlösa om det inte finns beredskap att ta emot dem. Ska de leda till ”verkstad” måste kommuner och regionala organ driva förändringsarbete och anpassa nya idéer till egna förutsättningar. En sådan verkstad pågår just nu i projektet Den attraktiva regionen.

Incitamenten att bygga nytt avtar utanför högtrycksområdena. Bostadsbristen i heta områden förvärras av svårigheterna att bygga nytt på andra håll. Om en nybyggd bostad kostar mer än marknadspriset för en befintlig är det få som vågar ta risken att investera.

Trots att behovet kan vara stort saknas incitamenten. De förbättringar som krävs för att ändra marknadsförutsättningarna – till exempel kollektivtrafik, offentlig och kommersiell service – tillkommer inte eftersom underlaget bedöms saknas. Vi får ett moment 22. En proaktiv samhällsplanering krävs för att omforma dessa förutsättningar.

Utbyggnaden av en modern infrastruktur hinner inte med i Sveriges snabba omställning. Gamla näringar försvinner och nya tillkommer, särskilt inom tjänste- och kunskapssektorerna. De nya näringarna har – trots den digitala utvecklingen – ett stort behov av att vara fysiskt tillgängliga.

Orter som inte är snabbt nåbara och med bristfälligt utbud av service har svårt att konkurrera om etableringar och boende. Svårigheterna ökar ju mindre orten är. Behoven av förbättrad tillgänglighet löses inte enbart av investeringar i ny infrastruktur. Nytänkande krävs!

Att utnyttja lägen med hög tillgänglighet och med potential för nya bostäder och verksamheter är centralt. Många sådana platser finns men kräver uppfinningsrik planering då markägoförhållanden, bullerfrågor med mera först måste lösas för att kunna bygga.

Människor och företag är inte bara beroende av den plats de verkar på utan av ett betydligt större omland för att möta sina behov. Vi talar om funktionella regioner där arbets-, service- och bostadsmarknader överlappar varandra.

Även glesare delar av Sverige och små kommuner har sin framtid ihop med de funktionella regioner i vilka de ingår och där orter då kan interagera. Projektet Den attraktiva regionen prövar nya former för samhällsplanering utifrån denna verklighet.

Så är exempelvis Hudiksvall del av en framväxande arbetsmarknad med Sundsvall i norr och Gävle i söder, och Linnéuniversitet som ligger både i Kalmar och Växjö utgör en potentiell tillväxtmotor även för de mindre orterna däremellan.

För att möta utmaningarna och skapa de förutsättningar som krävs ser vi att

1. Ingen part kan ensam skapa rätt förutsättningar. Funktionella regioners utveckling kräver en djupare samverkan mellan kommuner, regionala organ, statliga myndigheter och privata intressenter. Parterna måste se sina olika resurser som gemensamt bidragande. Det kräver förhandlingar inom ramen för gemensamma mål.

2. Tillgänglighet är en nyckelfaktor för orters och regioners attraktivitet. Det gäller att i än högre grad utnyttja god tillgänglighet. När nyinvesteringar i tillgänglighet måste till är det ett långsiktigt åtagande. Det gäller att tillvarata de möjligheter att utveckla orter som skapas över tid och se till att de kan förverkligas. Nytänkande krävs från alla parter.

3. Attraktiva, väl integrerade funktionella regioner kan bidra till Sveriges utveckling. Det kräver bättre kunskap om hur den regionala utvecklingen kan påverkas. Och kompetens och mod att omsätta detta i handling.

Genuin samverkan kring gemensamt skapade mål och okonventionella vägar att förverkliga dem - utan revir- och sektorstänkande - gör skillnad. Då finns också en än bättre jordmån för institutionella reformer. Projekt som Den attraktiva regionen kan bidra till det.

Stefan Engdahl, planeringsdirektör Trafikverket

Anders Sjelvgren, avdelningschef, Boverket

Sven-Åke Thoresen, ledamot (S) regionfullmäktige Region Gävleborg

Mats Helander, enhetschef Samhällsbyggnad Region Östergötland

Mikael Stamming, utvecklingsdirektör Region Skåne

Helena Nilsson, regiondirektör Regionförbundet i Kalmar län

Christel Gustafsson, regional utvecklingsdirektör, Region Kronoberg

Ulrika Nilsson, chef samhällsbyggnadsenheten Länsstyrelsen i Västmanlands län

Mer om Den attraktiva regionen

Vad är en attraktiv region? Och hur kan samhällsplaneringen medverka till att vidmakthålla, stärka eller skapa en sådan? Detta är nyckelfrågorna i utvecklingsprojektet Den attraktiva regionen som genomförs i samverkan mellan Trafikverket, Boverket samt Region Gävleborg, Region Östergötland, Region Kronoberg, Region Skåne, Regionförbundet i Kalmar län, Länsstyrelsen i Västmanlands län samt ett flertal kommuner. I projektet medverkar också KTH.

Målet är att utvinna ny kunskap om förutsättningar för regional utveckling samt utveckla metodik där sektors- och nivåövergripande samverkan leder fram till strategier som omsätts i handling. I särskilt fokus är utvecklingsförutsättningar i de mindre orterna och regionerna vad gäller befolkning och arbetsmarknad.

Läs

 mer här. 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev