Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Regionpolitik

Regeringen har inte lyckats banta EU-byråkratin

Vi är snart framme vid slutet av en lång reform av de EU-fonder som årligen investerar miljardbelopp i svenska regioners utveckling och konkurrenskraft. Att regeringen försöker ta åt sig äran för detta är knappast förvånande, men för oss som följt spelet om EU:s strukturfonder känns det rent ut sagt bedrägligt, replikerar EU-parlamentarikern Jens Nilsson (S).

Publicerad: 14 april 2014, 09:49

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

RegionalpolitikEUTillväxtSysselsättning

REPLIK. De 29 miljarder kronor som Annie Lööf (C) och Elisabeth Svantesson (M) nu talar sig varma för i sin artikel i Dagens Samhälle 10 april ville regeringen först undanta svenska regioner. När striden om EUs långtidsbudget inleddes deklarerade Sveriges EU-minister Birgitta Olsson (FP) att fonderna borde göras om till en bidragspolitik för de allra fattigaste. Svenska regioner skulle drabbats hårt av detta.

Denna inställning mötte såklart motstånd från regionpolitiker och andra som vet hur viktiga pengarna är för våra regioners möjligheter att skapa jobb och utveckling, inte minst i norra Sverige. Regeringen fick därför fort ge med sig. Men Sveriges förhandlingsposition i Bryssel försvagades i ett tidigt skede av förhandlingarna.

Att Lööf och Svantesson presenterar satsningar på en grön ekonomi, stärkt innovation, entreprenörskap och kompetensutveckling är välkommet. Dock så prioriteras dessa områden inte på grund av regeringens välvilja. Istället handlar det om att de nya EU-reglerna föreskriver att fonderna ska fokusera på att uppnå tydligare resultat inom ett fåtal områden. Till exempel måste 80 procent av regionalfondens resurser gå till miljösatsningar, småföretagande, kommunikationer, forskning och innovation. Medlemsländerna kan helt enkelt inte fortsätta att pytsa ut lite pengar här och lite pengar där.

Den kanske allvarligaste kritiken handlar om att regeringen inte orkat minska byråkratin eller effektivisera användningen av EU-medlen. Inför den nya mandatperioden fanns stort behov av att genomlysa genomförandeorganisationen. Riksrevisionen har tidigare kritiserat regeringen för att inte genomföra de förenklingar som faktiskt är möjliga att göra. Nu ger det nya regelverket från 2014 än större möjligheter att samordna fonderna och förenkla redovisningen för projektägare. Men Sverige kommer även i fortsättningen låta flera olika myndigheter ansvara för fonderna.

Slutligen är vi mycket kritiska till hur regeringen skött den dialog och samverkan med svenska regioner och organisationer som de nya reglerna för med sig. En av få regionalpolitiker som bjudits in till att diskutera prioriteringarna inför kommande programperiod beskriver det hela som ett snöpligt slut på en dialog som aldrig inleddes. För att EU:s regionala utvecklingspolitik ska lyckas krävs det att den baseras på lokala och regionala behov och utvecklingsplaner.

Med en arbetslöshet som bitit sig fast på åtta procent och med 70 000 långtidsarbetslösa hade det varit välkommet om regeringen gjort större ansträngningar för att effektivisera de instrument vi faktiskt har för att skapa jobb och tillväxt i våra regioner. I slutändan borde mycket mer gjorts för att EU-fonderna skulle bli effektivare jobbskapande instrument. Och det vet Annie Lööf, men nog inte Elisabeth Svantesson.

Jens Nilsson, Europaparlamentariker (S)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev