Nya regiongränser hindrar vårdens utveckling

Återigen har regionfrågan blivit aktuell. Jag tror det är av värde att först klargöra vilka utmaningar och uppgifter regionerna ska lösa nu och i framtiden.

Jag vill beskriva Hallands förutsättningar och hur vi arbetar för att lösa de utmaningar som finns här. Utgångspunkt och fokus i regionens arbete är att nå uppsatta mål som bidrar till att Halland har hög attraktivitet, stark konkurrenskraft och fler i arbete. Ramverket finns på europeisk (EU 2020), nationell och regional nivå.

Det går bra för Halland. Halland är en av Sveriges mest växande regioner. Här bor 310 665 invånare och från år 1970 till år 2014 har folkmängden ökat med 55 procent. Förra årets tillväxt var den största sedan tidigt 70-tal. Hallands geografiska läge mitt emellan två storstadsregioner bidrar till den positiva utvecklingen, som är störst längs med kusten, i norra Halland och omkring de större tätorterna.

Det är många som tycker det är bra att leva och bo i Halland.

Fler hallänningar gör att skatteunderlaget ökar till de halländska kommunerna och regionen samtidigt som underlaget för handel och service i olika former blir större. Den ekonomiska aktiviteten i regionen ökar i takt med att vi blir fler och skapar förutsättningar för ett blomstrande näringsliv som också gynnar arbetsmarknaden. Halland har Sveriges högsta förvärvsfrekvens med 81,4 procent (2013).

I den sydvästra delen av Sverige, i Skåne, Västra Götaland och Halland, bor en tredjedel av Sveriges befolkning. Här genereras en tredjedel av Sveriges BNP. För fortsatt god tillväxt och förutsättningar för en än större arbetsmarknadsregion krävs samverkan.

LÄS MER: Färre och större regioner gör Sverige starkare.

Exempel på befintlig samverkan är kring infrastruktursatsningar och kollektivtrafik. Med dubbelspår på hela Västkustbanan skapas en stor potential att förverkliga en sammanhållen arbetsmarknad och närhet till en exportmarknad som gynnar alla i denna del av Sverige. Det innebär att funktionella regioner sträcker sig över administrativa gränser inom de områden där man har funktionella samband.

Vården har många olika logiker. För att klara vårdens snabba medicinska utveckling och framtida demografiska utmaningar krävs samverkan. I framtiden kommer en del av vården att finnas nära. Däremot behöver viss specialiserad vård klustras till enstaka ställen i Sverige eller i Europa beroende på volym, tillgång till kompetens och investeringskostnader. Något vi ser hända redan i dag.

Därför är samverkan över regionala, nationella och även internationella gränser nödvändiga för att klara vårdens framtida utmaningar. Att administrativt rita gränser hindrar en sådan utveckling.

Tillväxt sker där många människor vill leva och där det finns valmöjligheter. Det är också där människor bor som företag lokaliserar sig. Tillgång till arbetskraft och kompetens är en avgörande faktor och här spelar de infrastrukturella förutsättningarna en stor roll. Rörlighet över kommun-, region- och landsgränser är ett självklart sätt att leva och verka i dag.

Min uppmaning till regeringen är att använda oss i regionerna så vi fortsatt kan medverka till att bygga ett hållbart och inkluderande Sverige, samt bistå regionerna i att skapa förutsättningar för utveckling. Det kan till exempel vara att strategiskt satsa på infrastruktur där tillväxtpotentialen är störst eller att underlätta för bostadsbyggande.

Att rita en karta i tron på att en ny administrativ indelning löser framtida utmaningar, tror inte jag på. Det är människor som med sina idéer och drivkrafter i samverkan med andra som utvecklar Sverige.

Mats Eriksson, regionråd (M) Region Halland