Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag13.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Regionpolitik

Lägg fler myndigheter i Göteborg och Malmö

Svenska statens politik utförs av dess myndigheter. Hur väl de fungerar är därför viktigt för statens effektivitet i både ekonomisk och demokratisk bemärkelse. En viktig men kontroversiell fråga i sammanhanget handlar om myndigheternas lokalisering.

Publicerad: 17 juni 2014, 07:38

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

RegionalpolitikFörvaltningEffektivisering

Placeringen av myndigheter har hitintills diskuteras utifrån begreppet utlokalisering. Synsättet tycks ha varit att det finns en lokal hemmahamn för staten och all annan etablering sker bort från denna. När det har skett har motivet ofta varit strukturpolitiskt stöd av lokala arbetsmarknader.

Kritiken har handlat om kompetensförsörjning. I små lokala arbetsmarknader saknas förutsättningarna att finna eller attrahera personal med rätt kompetens. Den typ av jobb som försvunnit på orten har ofta haft en helt annan kompetens, exempelvis inom en nedlagd produktion.

Resultatet har blivit att nästan alla myndigheter placerats i en enda av landets tillväxtregioner där de bidrar till flaskhalsar, eller i ett fåtal fall i små regioner. Denna endimensionella strategi är inte effektiv. En mer medveten strategi kring detta innebär fördelar för staten både när det gäller inre effektivitet, deras bidrag till tillväxt och demokratisk förankring

Sedan år 2000 har det skett en hel del på svensk arbetsmarknad. Sverige har nu tre regioner med en sammanhängande lokal arbetsmarknad över en miljon. Bakgrunden är urbanisering och att pendlingen förbättrats och inneburit kraftig tillväxt i Göteborg och Öresundsregionen. Som sammanhållna arbetsmarknader har både Öresundsregionen och Göteborgsregioner vuxit kraftigare än Stockholm sedan millennieskiftet sett till befolkningen.

Samtidigt är dessa regioner viktiga för samhällsekonomin också på andra sätt. Västra Götaland och Skåne län svarade exempelvis 2011 för 40% av alla svenska företags FoU utgifter. De tre storstadsregionerna har numera sammantaget stor betydelse för svensk ekonomi.

Detta öppnar för en ny och mer effektiv strategi för hantering av myndigheter som vi kallar inlokalisering, eftersom det innebär ett uppbrott mot den gamla oreflekterade synen.

Genom att strategiskt placera fler myndigheter i Öresundsregionen och Göteborg kan staten numera ha kraftfull närvaro i flera regioner utan att göra avkall på kompetensbehoven. Detta bidrar också därmed till tillväxten inte bara i en region utan i samtliga tillväxtmotorer. Detta ger mindre beroende av en enda regions branschprofil och mindre risk för flaskhalsar.

Det senare handlar om att stora arbetsmarknader är mer effektiva. En illustration till detta är att en stor del av den utbildade arbetskraften är tillgänglig i enheter om två. Om den ene är tekniker och kan jobba i näringslivet, så kan den andra få ett kvalificerat jobb på en myndighet. På så vis stärker myndigheterna även näringslivets rekrytering.

Dessa och andra aspekter av agglomerationsfördelar i regioner har växande betydelse för samhällsekonomin är den ekonomiska drivfjädern bakom urbansiseringen. I själva verket är detta troligen ett av de mest effektiva sätten för staten att bedriva näringspolitik. Forskning tyder på att denna typ av effekt stärks i de större regionerna.

Kraftfull närvaro i regioner med stor befolkning har också en viktig funktion för att skapa demokratisk förankring i samhället för statens verksamhet och undvika en vi-dom känsla.

I dag har Sverige 237 statliga myndigheter varav 152 är lokaliserade till Stockholms arbetsmarknad, 3 i Öresundsregionen och 4 i Göteborgsregionen. Resten är placerade på olika håll i landet och den möjligheten bör såklart kvarstå när det bedöms som relevant. Men staten har mycket att vinna på att lokalisera betydligt fler ledande verksamheter till Öresunds- och Göteborgsregionen.

En sådan medveten strategi kan inledas omgående. Det rimliga är att detta sker när nya enheter skapas eller gamla organiseras om. Bara sedan 2006 har det skapats eller ombildats 45 nya myndigheter. Av dessa har 34 hamnat i Stockholm.

Det vore mer effektivt om kanske tjugo av dessa hamnade i övriga storstäder. På så sätt kan staten säkra myndigheternas inre effektivitet, bidra bättre till demokratisk legitimitet och samhällsekonomisk tillväxt i landet som helhet.

Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Per Tryding, vice vd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev