Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Regionpolitik

Högutbildades medellivslängd drar ifrån

Publicerad: 2 juli 2021, 07:24

SCB:s nya rapport visar att eftergymnasialt utbildade personer nu har nästan sex års högre medellivslängd än de med enbart förgymnasial utbildning.

Foto: Amir Nabizadeh/TT

Svenskarnas medellivslängd har ökat den senaste tioårsperioden. Men ökar gör också skillnaderna i medellivslängd för hög- och lågutbildade.


Ämnen i artikeln:

DemografiSCBCoronavirusetKlassfrågor

Medellivslängden under den senaste tioårsperioden, 2011–2020, var 84 år för kvinnor och drygt 80 år för män. Jämfört med perioden 2001–2010 har medellivslängden ökat med 1,2 år för kvinnor och med 1,9 år för män. Det visar Statistiska centralbyråns rapport om livslängden i Sverige år 2011 till år 2020.

— Trenden att ökningen i medellivslängd fortsätter finns där, trots att corona gjorde så att medellivslängden minskade något förra året jämfört med året innan, säger Örjan Hemström på SCB, en av rapportförfattarna.

Skillnaderna mellan kvinnor och män fortsätter att minska och skillnaderna mellan olika regioner står ganska still.

Det som ökar är skillnaden mellan låg- och högutbildade.

Den återstående medellivslängden vid 30 års ålder jämförs för personer med olika utbildningsnivå. Den visar att eftergymnasialt utbildade personer nu har nästan sex års högre medellivslängd än de med enbart förgymnasial utbildning.

Skillnaderna varierar mellan regionerna från drygt fyra års skillnad för kvinnor i Kronobergs län och män i Jämtlands län till sju års skillnad för kvinnor i Värmlands län och män i Stockholms län.

— De regionala skillnaderna är större för personer med förgymnasial utbildningsnivå. Den gruppen tenderar att ha större skillnad i beteende jämfört med gruppen med högre utbildningsnivå, där man har mer lika beteende, säger Örjan Hemström.

— Beteende i det här avseendet betyder bland annat livsstil och inkomstnivåer. Att gruppen med enbart förgymnasial utbildning har högre arbetslöshetsnivåer kan vara en orsak till att skillnaderna är större inom den gruppen, enligt Hemström.

— Vad som avgör medellivslängden är ganska mycket livsstil, säger han.

Men även sjukvårdsbehandling kan påverka. Vissa regionala skillnader finns i vård, det vet vi från Socialstyrelsens sammanställning. Det kan också vara att vissa kommer in och får behandling senare, man kan ha längre till sjukhus och vård.

Örjan Hemström tar Norrlandslänen som exempel där avstånden till vård ofta är längre än vad de är söderut, samtidigt som medellivslängden generellt är kortare norrut jämfört med söderut.

Matilda Träff/TT

Fakta: Därför ökar medellivslängden

Mellan perioderna 2001–2005 och 2016–2020 har medellivslängden för kvinnor ökat med 1,9 år och för män har den ökat med 2,8 år.

 

Minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar har bidragit mest till medellivslängdens ökning, med 1,5 år för kvinnor och med 1,9 år för män.

 

Lägre dödlighet i tumörer i åldrar upp till cirka 79 år för kvinnor och 84 år för män har också bidragit till den ökade medellivslängden.

 

Dödligheten har ökat i vissa dödsorsaker, bland annat tumörer i de äldsta åldrarna.

 

Källa: SCB

 

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News