Vinst går före återvinning av våra sopor

AVFALL. De senaste tio åren har kommunala energibolag investerat miljardbelopp i nya avfallsförbränningspannor. Fram till 2020 väntas kapaciteten öka med upp till 30 procent. Utvecklingen har gjort flera kommuner beroende av sopor och gjort Sverige till en av Europas största avfallsimportörer.

Många kommuner sitter på dubbla stolar. Samtidigt som de driver lönsam fjärrvärmeverksamhet har de monopol på att ta hand om hushållsnära sopor med mål att minska sopberget. I vissa fall är det till och med ett och samma energibolag som eldar för värme och sköter återvinning.

Det gör dem till både köpare och säljare av sopor, och ansvariga för att både minska hushållens avfall och förse kraftvärmepannorna med billigt bränsle.

– Det är klart att det inte går. Mer än hälften av det som eldas upp borde återvinnas, säger Robert Falck, miljödebattör och vd på återvinningsbolaget SRV återvinning, som ägs av fem kommuner i Stockholmsregionen.

Det finns också flera exempel på fusk där sorterade sopor har gått till förbränning. Avfallsbolaget Sita har till exempel blandat in sorterat avfall åt Sollentuna Energi och i Norrköping har kommunen stämt IL Recycling för att ha mixat matavfall med andra hushållssopor.

– Det förekommer mygel och det är ju tydligt att man försöker dölja det. Men det är omöjligt att säga hur omfattande det är, säger Robert Falck.

Robert Fack har tidigare varit kommundirektör i Sundbybergs kommun och har lång erfarenhet av avfallshantering. Han menar att kommunerna inte tar sitt samhällsansvar.

– Det är en så lönsam affär för kommunerna att det blivit viktigare att mata rosterpannorna med billigt avfall än att arbeta förebyggande så att det inte uppstår några sopor. Och rikspolitikerna vågar inte gå emot särintressen, säger han.

De svenska sopvolymerna ökar och återvinningen minskar jämfört med resten av Europa eftersom så stora mängder eldas upp. När det gäller textilåtervinning tillhör Sverige bottenskiktet i Europa. Samtidigt är ett allt större sopberg ett av de största globala miljö- och hälsoproblemen.

Nu ökar pressen på kommunerna att vidta åtgärder. 2011 blev EU:s avfallsdirektiv svensk lag. Reglerna säger att Sverige, precis som övriga EU, ska arbeta för ett samhälle där resurserna används så att så lite avfall som möjligt uppstår.

I december kom också Naturvårdsverkets avfallsförebyggande program. Där finns bland annat ambitionen att kommunerna redan i sina inköp ska minimera avfallet.

– Energiåtervinning är en övergångslösning eftersom målet är att minska avfallet. Kommunerna måste planera utifrån energieffektivisering och mer materialåtervinning i Europa i stället för att soporna skickas hit, säger Maria Ivarsson, projektledare för Avfallsförebyggande programmet på Naturvårdsverket.

Branschorganisationen Avfall Sverige har cirka 400 medlemmar, främst kommuner och kommunala bolag, och är en tung röst i avfallssverige. Avfall Sverige lyfter fram Sverige som ett av de främsta länderna i världen när det gäller återvinning, och hänvisar till siffror som visar att nästan allt avfall återvinns. Men då räknar man med det avfall som bränns upp. Att materialåtervinningen minskar talar man tyst om.

Weine Wiqvist, vd på Avfall Sverige, ser inga motsättningar mellan att förebygga uppkomsten av sopor och samtidigt tjäna pengar på att bränna mer och mer avfall, svenskt och importerat. Han anser att kommunerna visst kan hålla isär sina uppdrag.

– De miljöpolitiska ambitionerna hindras inte av att kommunerna äger avfallsanläggningar. Man skulle kanske kunna misstänka det, men så är det alltså inte, säger han.

Men det stämmer inte. Ökande avfallsvolymer är ett allt större problem och energiföretagens förbränningsintressen bromsar ett minskat sopberg, visar en ny forskningsartikel. Stora investeringar i avfallsförbränning låser in kommunerna i en lösning och förhindrar det förebyggande arbetet, konstaterar forskarna.

– Att betrakta avfall som en billig energikälla går rakt emot både EU:s och Sveriges policy att verka för en avfallsminskning. Resonemanget kan ge växande mängder avfall medan det officiella målet är att förebygga avfall, säger Hervé Corvellec, professor i företagsekonomi vid Lunds Universitet som forskar om avfallshantering.

Hervé Corvellec ifrågasätter

Avfall Sveriges siffror att bara 0,7 procent av hushållsavfallet går till deponi. Siffran tar inte hänsyn till att soporna som bränns upp genererar cirka 25 procent aska, som inte borde räknas som återvunnen. Han ställer sig också kritisk till branschens argument att importerat avfall skulle läggas på soptippen och få negativ inverkan på klimatet om det inte eldades upp.

Politikerna måste klargöra vad som ska styra i avfallspolitiken, anser Hervé Corvellec.

– Antingen ser man avfall som bränsle i ett rent ekonomiskt perspektiv eller så ser man det som en miljöfråga. Många avfallsenergiföretag har höga avkastningskrav samtidigt som de har höga miljökrav på sig, säger han.

– Man måste ha förståelse för att det inte är lätt att sluta satsa på något man är bra på, som har stor acceptans och som man tjänar pengar på.

LÄS MER 
Hela granskningen publiceras i Dagens Samhälle nr 5/2014. Ladda ned tidningen här eller prova en gratis prenumeration här.

Maria Ottoson, Reporter