Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Vinnarna och förlorarna i kampen om vårdens bonusmiljarder

Publicerad: 16 januari 2014, 08:16

Skillnaden är stor mellan de landsting som tjänar mest och minst på statens prestationsersättningar. Det visar en granskning i veckans nummer av tidningen Dagens Samhälle, där Gotland sticker ut som klar vinnare och Stockholms läns landsting som förloraren räknat per invånare.


DS GRANSKAR Lockbeten och mutor skulle de kunna kallas, men den korrekta benämningen är prestationsbaserade ersättningar. Kommuner och landsting får dela på ett antal miljarder om de når de mål staten vill att de ska nå. De som misslyckas går miste om pengar.

Det började med en sjukskrivningsmiljard år 2006 och två år senare kom kömiljarden. Nu finns sex olika överenskommelser mellan socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting, som förra året omfattade drygt 5 miljarder kronor. Det mesta går till landstingen och regionerna, en mind­re del till kommunerna. De som lyckas nå målen får ut sin andel av belöningen i relation till antalet invånare.

Sedan 2007 har staten betalat ut 16,7 miljarder kronor till landstingen och regionerna. Stockholms läns landsting har fått mest pengar, 2,9 miljarder, men utslaget per invånare hamnar Stockholm på jumboplats. Högst belopp per invånare har Gotland, Halland och Kalmar dragit in.

Gotland har fått 154 miljoner, vilket är 2 700 kronor per invånare. Det är framför allt kömiljarden och satsningen på ökad patientsäkerhet som varit lönsamt för Gotland.

– Pengarna betyder mycket för oss, även om det ur vårt perspektiv skulle vara bättre att från början veta hur mycket pengar vi disponerar för att klara vårt uppdrag. Att pengarna är osäkra är ett bekymmer, säger Maria Dalemar, Region Gotlands hälso- och sjukvårdsdirektör.

Att staten på detta sätt vill styra regionen i en viss riktning tycker hon inte är något problem, eftersom det handlar om områden som ändå måste förbättras.

– Säker och tillgänglig vård är viktigt för patienterna, så det skulle vi ha arbetat med i alla fall, men stimulansmedlen blir en extra uppmuntran. Ekonomiska incitament har betydelse och att vi får ytterligare ett antal miljoner till vården är betydelsefullt.

Stockholms läns landsting har fått minst pengar per invånare och utdelningen från överenskommelserna kring patientsäkerhet och bättre vård av de mest sjuka äldre har varit särskilt låg. Även när det gäller minskade sjukskrivningskostnader och insatser för personer med psykisk ohälsa ligger Stockholm i bottenskiktet.

– Det är lite förvånande, för vi tycker att vi har visat bra resultat och uppfyller de flesta krav och kriterier, säger Henrik Gaunitz, chef för landstingets avdelning för verksamhetsstyrning och stöd.

Men han säger samtidigt att landstinget fortfarande har för långa väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin. Kravet i patientsäkerhetsöverenskommelsen på att minst 70 procent av sjukhuspersonalen ska följa basala hygienrutiner har landstinget inte heller lyckats uppfylla.

– Detta kommer vi att arbeta stenhårt med under 2014, säger Henrik Gaunitz.

2012 fick Stockholms läns landsting bara ut 400 000 kronor för sina insatser för de mest sjuka äldre, medan andra landsting närmast fick jackpot. Västmanland och Blekinge fick dela på 60 miljoner kronor för att de var de enda som lyckats uppfylla ett av överenskommelsens delmål, att minska användningen av olämpliga läkemedel till äldre med minst 10 procent.

Landstinget Blekinge har fått mest belöningspengar per invånare både för insatser för de mest sjuka äldre och för personer med psykisk ohälsa. Totalt har landstinget sedan 2007 fått 334 miljoner kronor i olika prestationsbaserade ersättningar. Det placerar Blekinge på femte plats när landstingen rankas efter hur mycket de fått per invånare.

– Det är en bekräftelse på att vi har arbetat på rätt sätt, säger landstingsdirektören Peter Lilja.

Han har inget emot den statliga styrningen eftersom målen överensstämmer med landstingets egna mål, men tycker att det är ett problem att inte i förväg veta hur mycket pengar som kommer att betalas ut.

– Det hänger ju inte bara på hur väl vi lyckas utan också på om andra landsting lyckas eller misslyckas.

2011 drog landstingen i Dalarna, Jämtland och Västernorrland vinstlotter, då endast de lyckats minska antibiotikaförskrivningen i öppenvården och öka följsamheten till lokala behandlingsrekommendationer. De tre landstingen fick dela på 75 miljoner kronor.

Sett till landstingens totala budgetar för hälso- och sjukvård är de prestationsbaserade ersättningarna små. Att de ändå får stor uppmärksamhet beror på att landstingen jämförs och listas efter hur väl de uppnått mätbara mål.

Och snart är det dags igen. Om några veckor delas kömiljarden, sjukskrivningsmiljarden och pengarna i rehabiliteringsgarantin ut. Då fylls landstingens kassor på med nästan tre miljarder kronor.

LÄS MER  Ta del av hela granskningen i veckans tidning (nr 2/2014). Där listas de vinnande och förlorande landstingen vad det gäller sjukskrivningsmiljarden, kömiljarden och ytterligarre fyra områden. Läs också om kritiken mot regeringens belöningssystem: ”Jakten på pengar kan leda åt fel håll”.

LADDA NED hela tidningen här eller prova gratis på att prenumerera här.

Cecilia Granestrand

Reporter + redaktör Tema

cg@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev