Vi behöver mer storstadspolitik

Stockholm uppfattas i dag som en betydligt större stad än vad den faktiska kommungränsen gör gällande. För Malmö är det precis tvärtom. Detta visar sig i en undersökning som Sydsvenska Industri- och Handelskammaren gjort. 1 000 personer i Stockholm och Malmö med omnejd tillfrågades hur de uppfattar och förhåller sig till sina städer. Färre än hälften av stockholmarna tycker att det är kommungränsen som avgör var stadsgränsen går men i Malmö är det fler än hälften. Stockholm uppfattas som större än vad den faktiska kommungränsen gör gällande. Malmö uppfattas som mindre. Undersökningen som presenteras i Handelskammarens rapport ”Stad i rörelse” visar tydligt att stadsidentiteterna är splittrade och att dagens kommungränser har spelat ut sin roll.

I dag rör människor på sig på ett helt annat sätt än när gränserna mellan Sveriges 290 kommuner fastslogs. Vad som är en stad eller kommun är inte längre lika självklart. Människors uppfattning om städerna och regionen runt omkring styr deras benägenhet att röra på sig, vilket i sin tur avgör hur långt städernas positiva effekter sträcker sig. Forskning visar att människor generellt inte är beredda att pendla mer än 45 minuter mellan bostad och arbete. Därför är avståndet man kan förflytta sig på inom 45 minuter direkt avgörande för var människor väljer att bosätta sig, och i förlängningen hur arbets- och bostadsmarknaden formas.

Att dra nya gränser kommer att ta tid, men redan nu kan vi börja bygga morgondagens starka regioner. Skapar man en sammanhållen identitet mellan de olika stadsdelarna såväl som med kranskommunerna sänks trösklarna och konkurrensen mellan stad och landsbygd minskar. Som exempel kan nämnas att stadsdelen Oxie uppfattas av färre än hälften som en del av Malmö medan fler än hälften anser att grannkommunen Solna tillhör Stockholm.

En utmaning båda städerna står inför är den ökande trängseln. För att kunna fortsätta växa och utvecklas måste städerna kunna breda ut sig och en förutsättning är då att människorna kan förflytta sig. Lösningen ligger i politiska beslut kring utbyggd infrastruktur och stimulans av innovationskraften. Politikerna måste förstå att städernas styrka är invånarna och att det är de som är avgörande för städernas framtid. Framförallt måste de ta fasta på att dagens kommuner är för små för morgondagens städer.

Handelskammaren anser att det behövs mer storstadspolitik. För att kunna säkerställa de svenska storstädernas tillväxt och konkurrenskraft behövs förändringar. Bland annat behöver kommunerna bli större och färre. Ansvaret kring infrastruktur måste omfördelas från nationell till regional nivå. Detta för att kommuner inte ska behöva konkurrera om samma medel samtidigt som det på regional nivå går att styra vad som behöver prioriteras för att stärka städerna.

Sveriges bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan behöver fungera som storstädernas röst in i regeringen, inte regeringens röst in i städerna. I denna position har han möjlighet att förmedla hur städernas verklighet och utmaningar ser ut till regeringen. Som koordinator mellan storstäderna och regeringen måste Mehmet Kaplan se till att stärka storstadsregionerna, både för landets egen skull och för att upprätthålla konkurrenskraften internationellt.

Gustaf Lorentz, analyschef Sydsvenska Industri- och Handelskammaren