Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Växande grupp utsatta jobbmarknadens förlorare

Publicerad: 18 september 2013, 08:50

6 av 10 arbetslösa är lågutbildade, äldre, icke-européer eller funktionshindrade. I år är det 245 000 personer som ingår i gruppen utsatta. Nästa år väntas de vara 280 000.

Antalet personer som har allra svårast att ta sig in på arbetsmarknaden ökar dramatiskt. Det sätter press på kommunerna, inte minst i Stockholmsområdet, visar Dagens Samhälles analys av arbetslöshetsstatistiken nedbruten på kommunnivå.


I medierna och debatten kring arbetslösheten står ungdomarna ofta i centrum. Men det är inte specifikt ungdomarna som är hårdast drabbade av arbetslöshet, utan de som tillhör en eller flera av de fyra grupper som av Arbetsförmedlingen räknas som mest utsatta: lågutbildade, äldre över 55 år, födda utanför Europa och funktionsnedsatta med försämrad arbetsförmåga.

Det visar Dagens Samhälles granskning av arbetslöshetsstatistiken.

I dagsläget hör över 245 000 personer till dem som står allra längst från arbetsmarknaden. Det är sex av tio av alla utan jobb i åldrarna 16–64 år. Förra året stod den här gruppen för hela ökningen av arbetslösheten. Och nästa år kan de vara 35 000 fler, enligt Arbetsförmedlingens prognos.

Men läget skiljer sig mycket i olika delar av landet, visar Arbetsförmedlingens statistik nedbruten på kommunnivå.

Hela kommunlistan
Andel usatta av alla arbetslösa per kommun>>

I till exempel Laxå tillhör knappt hälften av de arbetslösa någon utsatt grupp. I Södertälje nästan åtta av tio.

– Framför allt handlar det om att vi tar emot många flyktingar. För dem tar det längre tid att lära sig språket, få en utbildning eller skaffa jobb och bli egenförsörjande, säger Besim Aho (S), ordförande i arbetslivsnämnden i Södertälje.

Arbetsförmedlingschefen Annika Lyttbacka, som ansvarar för Laxå kommun, tror att informella nätverk är en viktig förklaring till kommunens relativt låga siffror.

– Den lilla orten har en fördel att man är mer uppmärksam på varandra. Det är lättare att skapa ett nätverk och det är ofta så man får jobb.

Men hon påpekar också att det börjar synas förändringar i såväl arbetslösheten som i befolkningen som helhet.

– Vi har haft omfattande varsel det senaste året. Dessutom har Laxå sedan i vintras ett nytt avtal med Migrationsverket om att ta emot 50–60 asylsökande vuxna per år.

Bland de 40 kommunerna i toppen av listan finns flera industristäder, som Södertälje, Eskilstuna, Västerås, Borås och Sandviken.

Här riskerar människor drabbas hårdare av arbetslöshet än andra, menar Arbetsförmedlingens analytiker Hans Tydén.

En orsak är att hårt arbete sliter och kan leda till nedsatt arbetsförmåga. En annan är att när jobb inom industrin rationaliseras bort drabbas ofta utsatta grupper först.

Att allt fler människor hamnar utanför arbetsmarknaden kan få svåra konsekvenser.

– Det kan skapa en strukturellt högre arbetslöshet som ökar matchningsproblemen. Då kan man ha brist på arbetskraft och samtidigt ha en hög arbetslöshet, säger Hans Tydén.

Att skillnaderna är så stora mellan kommunerna förklaras delvis av hur den lokala arbetsmarknaden ser ut, men framför allt av befolkningens sammansättning.

– Kommuner med en hög andel arbetslösa i utsatta grupper är i regel kommuner med hög andel utsatta grupper i hela befolkningen, säger Hans Tydén.

Hälften av de 20 kommunerna med allra högst andel utsatta ligger i Stockholms län. Och i likhet med Södertälje har flera av dem en stor grupp arbetslösa med utomeuropeiskt ursprung. Det gäller framför allt Botkyrka, Sundbyberg och Järfälla.

Regioner med stark arbetsmarknad och ekonomisk tillväxt behöver alltså inte vara bättre rustade att hantera de svagaste på arbetsmarknaden än ekonomiskt pressade kommuner.

– I tillväxtregioner är mån­ga högutbildade och folk flyttar dit för att få jobb. Men när arbetskraften är kompetent halkar de utsatta efter ännu mer. Då drar de upp arbetslöshetsstatistiken även om de inte dominerar i befolkningen som helhet, säger Hans Tydén.

I små kommuner som Gnosjö, Sorsele, Hylte och Storfors är den låga utbildningsnivån en viktig förklaring till arbetslösheten. Där saknar nästan hälften av de arbetslösa en gymnasieutbildning.

– Traditionellt har brukssamhällen som Storfors haft stora företag med arbeten som inte kräver utbildning. Men när företagen varslar är det ofta dessa tjänster man drar ner på, säger Maria Haglund, sektionschef på arbetsförmedlingen i Storfors.

– Industrierna i dag kräver mer teoretiska kunskaper än förr. Personalen som blir arbetslös får svårare att börja på ett annat företag eftersom man saknar utbildning.

Sedan 2008 har antalet arbetslösa som tillhör de utsatta grupperna nästan fördubblats. En del av ökningen förklaras av att Arbetsförmedlingen fått ökat ansvar för att nyanlända snabbt får jobb.

Även andelen arbetslösa med nedsatt arbetsförmåga har ökat när utförsäkrade långtidssjuka flyttats över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen.

– Vi får in sådana som tidigare stått utanför arbetskraften och det gör att fler registreras som arbetslösa, säger Hans Tydén.

– Nu är pressen på dem att komma ut på arbetsmarknaden större.

Kina Lundqvist, research/reporter

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News