Varför är offentlig ekonomi så svår att begripa?

För en vecka sedan presenterades vårbudgeten. Som om vi skulle fatta! Hur mycket är 1,5 miljarder kronor till välfärden eller 100 miljoner kronor till polisen? Vad säger vårbudgeten oss egentligen?

De flesta av oss har ingen aning om hur mycket, eller lite, det egentligen är. Vi är som folkmassan i sagan om ”Kejsarens nya kläder” som hurrar för de fina kläder kejsaren har på sig. Ingen törs säga att kejsaren är naken eftersom alla säger att han har så fina kläder.

Det system vi har idag för att redovisa den totala offentliga ekonomin är inte användarvänligt. Det är som i ”Kejsarens nya kläder” man fattar inte, men törs inte säga det i rädsla för att framställa sig dum.

Här kommer smakprov på hur krånglig offentlig ekonomi är.

Staten tar in skatter och avgifter för att finansiera sin konsumtion (kostnad för de statliga myndigheterna) och de så kallade transfereringarna. Transfereringarna är högre än summan av statens och landstingens konsumtion. Statens budget omfattar bara en del av den totala offentliga ekonomin. Landsting och Stat konsumerar ungefär lika mycket. Kommunerna dubbelt så mycket.

Vad ingår i transfereringar? Det är överföringar som föräldra- och sjukpenning. Men varför ingår en samhällsinsats för funktionshindrade som personlig assistens i transfereringarna? Transfereringar finansieras med skatter, men klassas som privat konsumtion i offentlig statistik. Det innebär bland annat att utgifterna för omsorgsinsatsen personliga assistansen jämställs med konsumtionsutgifter som hushållen har – till exempel inköp av mjölk, sportutrustning eller alkohol.

Hälften av alla transfereringar hanteras dessutom inte i statsbudgeten. De kör helt sitt eget race. Ålderspensionen är skild från statens budget. Men vissa pensionsutgifter klassas ändå som konsumtion, när det är försäkringskassan som betalar ut. Lätt att förstå? Nä.

Samma och liknande ord används av stat, kommun och landsting för olika innehåll. Stat, kommun och landsting samarbetar inte med varandra när det gäller begreppsanvändning och redovisningar. Det finns till exempel ingen offentlig databas som samkör enheternas ekonomier med varandra, eller någon som uppmärksammar att förvirrande lika begrepp används för helt olika saker, fastän finansieringen i grund och botten är densamma – skatter och avgifter.

Hur ska man veta vad som döljer sig bakom orden vård, skola och omsorg? Först, kolla om det är stat, kommun eller landsting som ansvarar för uppgiften. Statens utgifter för hälso- och sjukvård består exempelvis nästan uteslutande av kostnad för läkemedelsförmåner och personlig assistens. Jag tror att många tror det handlar om sjukhus- och vårdcentralens verksamheter. Statens utgift för utbildning står nästan uteslutande för löner till personal på högskola och universitet. Jag tror att många tror att dessa pengar går till grund- och gymnasieskolan.

Jag tycker att offentlig information ska presenteras så att vi förstår hur offentliga medel används och hur relationerna mellan offentliga utgifter fungerar.

För att göra offentliga ekonomin tillgänglig se behöver man se över hela offentliga sektorns samlade begreppsanvändning, nyckeltal och struktur. Det är lättare att diskutera och utveckla saker när man har gemensam definition på innebörden och strukturen stödjer begriplighet.

Jag vill förstå hur skatter och avgifter används.

Jag tycker det är dags att skrika att kejsaren är naken – det vill säga erkänna att vi inte förstår. Det är inte vi som är dumma: det är kejsaren som är naken.

Minna Fröjdholm, socionom, entreprenör och författare