lördag3 juni

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Vården ska vara oberoende av hyrpersonal 2019

Om två år ska samtliga landsting och regioner vara oberoende av inhyrd personal. Vi satsar nu brett för att nå detta mål. En rad åtgärder kommer att genomföras, både kort- och långsiktiga, på såväl nationell som - framför allt - regional nivå.

Publicerad: 20 januari 2017, 11:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Samtliga landsting och regioner arbetar nu gemensamt med stöd av SKL för att bli oberoende av inhyrd personal senast 1 januari 2019.


Ämnen i artikeln:

VårdbemanningRegionerVårdkrisenSKR

I Sverige når vi inom många områden medicinska resultat i världsklass. Men det finns utmaningar. Frågar man patienterna anger de brist på kontinuitet som ett av flera utvecklingsområden. Personalen vill ha bättre arbetsmiljö och villkor. Därför krävs att vården blir oberoende av inhyrd personal och har en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare i den löpande verksamheten.

Vi pratar inte om ett totalstopp – det kommer ibland av olika anledningar, att finnas ett behov av inhyrd personal. Men vi ska kunna klara den dagliga verksamheten utan att vara beroende av inhyrd personal.

Det finns många skäl till varför landsting och regioner ska bli oberoende av inhyrd personal. Främst handlar det om att vi vill att vården ska vara säker för patienterna. Det förutsätter kontinuitet. Ju fler som är involverade i vården, desto större risk för fel och misstag. I ett vårdförlopp där det ständigt kommer in ny vårdpersonal ökar risken för fel. Det handlar också om trygghet. För många, inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård, är det en trygghet att möta samma vårdpersonal, personer som har god kunskap om patienterna och deras behov.

Till detta kommer att det även är dyrare för landstingen och regionerna att ha inhyrd personal i stället för egna medarbetare.

Med ett oberoende av hyrpersonal kan vi skapa en ännu tryggare vård och attraktivare arbetsplatser. Vi får också möjlighet att lägga extrakostnaderna för hyrpersonal där pengarna gör större nytta. På fyra år har den totala kostnaden i landet för inhyrd personal ökat med 1,5 miljarder till fyra miljarder.

Det finns också andra skäl. Inhyrd personal kan aldrig på samma sätt som egna medarbetare bidra till utveckling. Och vi behöver bli bättre på att tillvarata utvecklingskraften som finns hos våra medarbetare.  På våra arbetsplatser ska vi därför skapa bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö och ett långsiktigt utvecklingsarbete.

Ett oberoende av inhyrd personal är dessutom en förutsättning för att andra utvecklingsarbeten inom hälso- och sjukvården ska lyckas. Utveckling inom hälso- och sjukvården handlar om bättre kvalitet, högre patientsäkerhet och större trygghet för patienterna samt bättre arbetsmiljö för personalen, med färre sjukskrivningar. Ett oberoende av inhyrd personal är alltså en möjliggörare för många andra viktiga förändringar.

Det har gjorts flera försök genom åren att minska andelen inhyrd personal. Det har hittills inte lyckats – tvärtom ökar beroendet och gäller allt fler personalkategorier.

Nu tar samtliga landsting och regioner gemensamt tag tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för ett oberoende av inhyrd personal. Ansatsen denna gång är mycket bredare än tidigare och involverar samtliga landsting och regioner.  Alla landsting och regioner kommer att ta fram egna handlingsplaner för detta, anpassade efter situationen i det egna landstinget/regionen.

Den här gången finns också goda erfarenheter att inspireras av, bland annat från vuxenpsykiatrin i Västra Götalandsregionen, som efter ett brett och omfattande arbete nu är oberoende av hyrläkare. Även Dalarna, Värmland, Östergötland och Örebro har minskat sitt beroende av inhyrd personal.

Detta sammantaget gör att vi denna gång har stora möjligheter att lyckas.

En rad åtgärder kommer att genomföras, både kort- och långsiktiga, på såväl nationell som - framför allt - regional nivå.  Det handlar om åtgärder inom bland annat arbetsmiljö, kompetensförsörjning och nya arbetssätt. Varje landsting och region bestämmer utifrån sina förutsättningar vilka åtgärder som är viktigast för att lyckas. Några exempel:

Vi ska bli än mer attraktiva arbetsgivare. Det handlar om åtgärder som att förbättra handledning, se till att läkare och sjuksköterskor får en god kompetensutveckling och att skapa nya möjligheter till att göra karriär.

Vi ska utveckla nya arbetssätt. Digitalisering inklusive telemedicin behöver utvecklas. Fördelning av arbetsuppgifter mellan olika yrkeskategorier likaså. Det går till exempel att renodla sjuksköterskornas arbetsuppgifter genom att låta andra vård- och omsorgskompetenser komplettera vården.

Samtliga landsting och regioner arbetar nu gemensamt med stöd av SKL för att bli oberoende av inhyrd personal inom hälso- och sjukvården. Målet är att nå dit senast den 1 januari 2019.

Vi kommer regelbundet följa upp vårt arbete så att det går i rätt riktning. Den här gången ser vi stora möjligheter att lyckas.

Lena Micko, ordförande (S) Sveriges Kommuner och Landsting

Anders Knape, vice ordförande (M) Sveriges Kommuner och Landsting

Peter Lilja, landstingsdirektör Blekinge, ordförande i landstingsdirektörernas förening

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev