Välfärdens kvinnor förtjänar heltidsjobb

Runt om i Sverige formeras just nu nya politiska styren i kommuner och regioner. En fråga som alla brottas med är bristen på arbetskraft. Att låta fler inom välfärdens yrken arbeta heltid, och bättre ta tillvara den kompetens som redan finns, är ett av flera sätt att möta rekryteringsutmaningen. Nu finns alla möjligheter att sätta ökat tryck på frågan om att få fler att välja heltid.

Förtroendevalda, arbetsgivare och fackliga företrädare behöver prioritera frågan om heltidsarbete och få fler kvinnor att välja heltidsarbete. Till att börja med måste det vara självklart att alla nyanställda medarbetare anställs på heltid. Lika självklart måste det vara att de redan anställda som arbetar deltid erbjuds möjlighet att arbeta heltid.

Det krävs både ett stort mått av långsiktighet, men också en otålighet och en vilja till förändring för att förändra en norm. Det är därför så viktigt att Kommunals och SKL:s gemensamma arbete med heltidsfrågan ger resultat. Både andelen och antalet medarbetare som faktiskt arbetar heltid ökar kontinuerligt. Under åren 2015-2017 ökade antalet heltidsarbetande månadsavlönade i välfärden med nästan 72 000 personer.

Men vi är inte nöjda. Andelen heltidsarbetande inom välfärden är fortfarande för få. I november 2017 arbetade 67,3 procent av de månadsavlönade medarbetarna i kommunerna heltid. Motsvarande siffra för regionerna var 68,7 procent.

Många av våra medarbetare har i dag stora möjligheter att själva sänka sin sysselsättningsgrad utan att behöva motivera varför. Här kan arbetsgivare fundera på att enbart låta medarbetare gå ner i arbetstid när det rör sig om en lagstadgad rätt, som vid partiell föräldraledighet, vid sjukdom eller vid tjänstledighet för studier. Självklart behöver en medarbetares sysselsättningsgrad i slutändan avgöras från fall till fall. Men förtroendevalda, arbetsgivare och fackliga företrädare i välfärden bör alltid ta chansen att berätta om fördelarna med heltidsarbete.

Kvinnors utbredda deltidsarbete är den största anledningen till att kvinnor har 3,6 miljoner kronor mindre i livsinkomst jämfört med män. Det är en orimlig situation. För att öka jämställdheten behöver alla skillnader som beror på kön utplånas. Både kvinnor och män ska kunna arbeta heltid. Det förutsätter att män och kvinnor delar lika på föräldraledighet, VAB och på det obetalda hemarbetet. Att arbeta heltid ger kvinnor ökad möjlighet till ekonomisk självständighet och trygghet – både i arbetslivet och privatlivet.

Arbetsmiljön, vikten av återhämtning och en långsiktigt hållbar schemaläggning behöver vara i fokus när heltidsarbete ska bli norm. Under hösten har omkring 1 400 arbetsgivare och fackliga företrädare runt om i landet träffats för att diskutera hur arbetstiden kan förläggas på ett hållbart sätt och säkerställa en god arbetsmiljö för medarbetarna.

Förtroendevalda i kommuner, landsting och regioner måste prioritera frågan om heltidsarbete ännu högre under de kommande fyra åren. Nu finns en chans till en nystart. Arbetsgivare och fackliga företrädare behöver genom dialog och samverkan införa hållbara heltidsorganisationer och gemensamt verka för att fler väljer heltidsarbete.

Att fler arbetar heltid ökar kvinnors ekonomiska självständighet, gör arbetsmarknaden mer jämställd och minskar rekryteringsutmaningen i välfärden.

Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal

Lena Micko, ordförande Sveriges Kommuner och Landsting