Välfärdens finansiering kan bara lösas med fler i arbete!

”Höjd kommunalskatt med 13 kronor till 2035” varnade organisationen SKL för några år sedan. En ”radikal skattehöjning på 6,41 fram till 2030” utropade revisionsbyrån PWC i sin långtidsprognos över Malmö stad.

Förslagen är tillspetsade och troligen överdrivna, men ställer likväl en viktig fråga: Hur ska vi egentligen ha råd med den gemensamma välfärden i framtiden? Hur ska vården, skolan och omsorgen finansieras när vi lever allt längre och andelen i arbetsför ålder sjunker?

I debatten för många fram att svaret är höjda skatter. Det är en medicin vi känner igen. Finansminister Magdalena Andersson (S) har höjt skatten på arbete med cirka 30 miljarder kronor sedan 2014. Men höjda skatter är ingen långsiktigt hållbar lösning.

Sverige har redan världens högsta marginalskatt på arbete som gör att utbildning lönar sig dåligt. Höjda kommunalskatter påverkar framförallt låg-och medelinkomsttagare och vi ser redan idag kommuner som passerat 35 procent i sammantagen kommunalskatt. Det är svårt att motivera varför kommunalskatten ska vara 29 procent i Vellinge och Kävlinge när den är över 35 procent i Munkedal och Dorotea.

Fokus måste istället vara att öka tillväxten av nya jobb. Idag presenteras beräkningar som Riksdagens utredningstjänst (RUT) har utfört på uppdrag av Liberalerna. De visar en ökning av sysselsättningsgraden med en procentenhet – motsvarande att cirka 70000 människor går från att inte arbeta till att arbeta – stärker de offentliga finanserna med cirka 14 miljarder kronor årligen. Bilden som framkommer är tydlig: Sverige behöver inte högre skatter, utan fler skattebetalare.

Det är nämligen svårt att föreställa sig att människors förväntningar på kvalitet och utbud inom skola, vård och omsorg inte kommer att vara lägre i framtiden. Det kommer kräva tydliga prioriteringar från politikens sida där den rödgröna regeringens utbyggnad av Arbetsförmedlingen, sänkt moms för naturguider och subventioner av elcyklar måste slopas.

Ska vi ha höga ambitioner med välfärden måste ambitionen i jobbpolitiken öka. Därför är det alarmerande att Socialdemokraterna misslyckas med sitt mål om EU:s lägsta arbetslöshet.

Mitt i högkonjunkturen växer gruppen utsatta – framförallt lågutbildade och utrikes födda – till 300000 personer i år. Bidragsberoendet fördjupas när människor fastnar i långvarigt bidragsberoende: två av tre som hade försörjningsstöd 2011 är fortfarande bidragsberoende fyra år senare.

Den här utvecklingen måste brytas. Liberalerna föreslår därför att det inrättas ett sysselsättningsmål. Huvudmålet är att 70 procent av befolkning mellan 15–74 år ska vara sysselsatta år 2025. Om målet nås stärks de offentliga finanserna med cirka 32 miljarder kronor årligen.

Men fler jobb kommer inte av sig själv, utan kräver ett antal reformer:

1) Fler enkla, riktiga jobb. För det första krävs reformer för jobb som inte kräver förkunskaper och är anpassade till de som idag står utanför arbetsmarknaden. Liberalerna har därför föreslagit en ny anställningsform för nyanlända och unga utan avslutad gymnasieutbildning där ingångslönen är lägre och arbetsgivaravgiften avskaffas.

2) Genomför en bidragsreform. För det andra krävs en bidragsreform som gör att det bättre lönar sig att arbeta i förhållande till att få bidrag. Försörjningsstödet är idag en fattigdomsfälla då marginaleffekten kan uppgå till 100 procent, det vill säga hela inkomstökningen vid arbete försvinner när försörjningsstödet trappas ned lika mycket. En sådan bidragsreform handlar också om att samhället ska ha höga förväntningar på egenförsörjning, exempelvis genom att det ska vara obligatoriskt för kommuner att ställa motprestation för försörjningsstöd.

3) Inrätta yrkesskola för lågutbildade. För det tredje måste matchningen på arbetsmarknaden förbättras genom utbildningssatsningar, inte minst riktade yrkesutbildningar i bristyrken. För människor utan gymnasiekompetens krävs yrkesinriktad komvux- eller yrkesskola – där huvuddelen av utbildningen sker i form av praktik på arbetsplatser

Höga ambitioner med välfärden bygger på att fler människor arbetar. Sverige behöver inte högre skatter, utan fler skattebetalare.

Mats Persson, riksdagsledamot (L) ekonomisk-politisk talesperson