Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Välfärden kräver färre och större kommuner

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Med ett sviktande skatteunderlag ska allt fler äldre få tillgång till god vård och omsorg. Skolorna ska hålla hög kvalitet och förskolan utvecklas. Ska kommunerna lyckas leverera den välfärd och service som efterfrågas krävs en effektiv användning av våra gemensamma skattemedel. För att klara detta krävs en kommunreform.

Publicerad: 1 juli 2013, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

KommunanställdaVälfärdstjänster

I Sverige finns 290 kommuner. De ansvarar för en stor del av samhällsservicen så som förskola, skola, äldreomsorg och socialtjänst. Kommunerna har ett komplext uppdrag och lever med ständigt utvecklingsfokus. Det kräver höga kvalifikationer bland medarbetarna för att leverera välfärd och service av bästa kvalitet. De tjänstemän med juridisk, ekonomisk och annan samhällsvetenskaplig kompetens som jobbar i medborgarnas tjänst spelar en nyckelroll för en väl fungerande samhällsservice. De arbetar med att ta fram underlag och verkställa politiska beslut, se till att den nationella lagstiftningen följs och de sköter upphandling och utvärdering av den kommunala servicen. Med rätt person på rätt plats inom den kommunala förvaltningen ökar förutsättningarna för att skattepengarna används väl.

En ny undersökning, som Novus genomfört för Jusek räkning, visar att många av våra medlemmar som arbetar inom den privata sektorn inte lockas av att arbeta med kommunen som arbetsgivare. Nära sex av tio säger att det inte är troligt att de under sitt yrkesliv kommer att arbeta i offentlig sektor. Ett av de främsta skälen är de låga lönerna. Juseks lönestatistisk visar också att högre chefer inom kommunerna bara har 72 procent av lönerna jämfört med högre chefer i privat sektor. Löneskillnaderna mellan privat och offentlig sektor är ett uppenbart hinder för rörligheten mellan sektorerna.

Men lönen är inte ensamt avgörande för att kommunerna ska kunna locka fler akademiker. I Sverige har totalt 25 procent av befolkningen mellan 25-64 år minst tre års eftergymnasial utbildning. Flera glesbygdskommuner når knappt upp till 10 procent. De kommer att få problem med att rekrytera kvalificerade personer som kan ansvara för styrning och ledning.

Därför krävs en kommunreform. Kommunerna behöver bli större. Det skulle underlätta för företag att etablera sig på flera orter och att utvecklingen i hela landet stärks. Sverige behöver ökad rörlighet och större arbetsmarknadsregioner bidrar till detta. Det skulle också öka befolkningsunderlaget och förbättra möjligheten till kompetensförsörjning i kommunerna. Reformen ger också andra stordriftsfördelar och kan öka effektiviteten. Resurser frigörs som kan användas till förbättrad kvalitet i den välfärd och service som erbjuds. Kommunernas förutsättningar att klara sitt viktiga uppdrag från medborgarna stärks.

Trycket att slå ihop kommuner har ökat på senare år och utvecklingen lär accelerera i takt med att redan små kommuner krymper befolkningsmässigt. Också civilminister Stefan Attefall vill se färre kommuner men förlitar sig på att de på frivillig väg ska gå samman för att bli större och starkare. Samma hållning har präglat tidigare regeringar. Men kommunerna kan inte själva lägga det stora pusslet. Regeringen måste leda den utvecklingen.

En hel del finns att lära av våra grannländer. Den danska regeringen genomförde för några år sedan en stor kommunreform. Kommunerna reducerades då från 270 till 98. En dansk kommun har i dag i genomsnitt 50 000 invånare. Vi är medvetna om att förutsättningarna i Sverige ser annorlunda ut, vi har exempelvis större geografiska avstånd som man behöver ta hänsyn till vid en kommunreform. Men också i Finland har regeringen beslutat att inleda en omfattande kommunreform med målet att minska antalet kommuner.

Inte heller i Sverige är frågan ny. Förslag till förändringar i denna riktning har utretts flera gånger men dessvärre tycks det politiskt ogörligt att komma till skott. Kommunala särintressen tillåts många gånger gå före förvaltningspolitisk rationalitet. Ett tydligt exempel är Ansvarskommittén som trots mandat och förväntningar valde att avstå från att föreslå en kommunreform.

För att klara framtida utmaningar krävs större och färre kommuner. Då kan rätt kompetens upprätthållas, rättsäkerheten säkerställas och förutsättningar för effektivare organisationer skapas. Det är hög tid för regeringen att ta initiativ till en genomgripande kommunreform.

Sofia Larsen, ordförande Jusek

Magnus Hedberg, vd Jusek

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News