Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag11.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunpolitik

Vägen till läkarlegitimation måste moderniseras

SKL avslår förslaget om att avskaffa AT-tjänsten och i stället förlänga läkarutbildningen. Läkarförbundet, Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) och Medicine Studerandes Förbund (MSF) beklagar SKL:s ställningstagande. Risken är att nödvändiga reformer nu dröjer ytterligare.

Publicerad: 15 september 2015, 04:02

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Vägen till läkarlegitimation och specialisering behöver moderniseras för att möta dagens och morgondagens utmaningar.


Ämnen i artikeln:

Läkare

Under förra veckan offentliggjorde Sveriges kommuner och landsting (SKL) att de avslår Läkarutbildningsutredningens huvudförslag.

Utredningen föreslog redan 2013 att läkarutbildningen ska förlängas till sex år med större tyngd på sammanhållet verksamhetsintegrerat lärande. För att tydligt ge universiteten ansvar för de blivande läkarnas kompetensutveckling föreslås utbildningen bli legitimationsgrundande vilket innebär att läkarnas allmäntjänstgöring (AT) avskaffas.

Utredningen öppnar tydligt för möjligheten att ersätta AT med en strukturerad introduktion för läkare som första del i specialiseringen. Att lämna förslag kring utformningen av en sådan ingick dock inte i utredarens uppdrag.

Läkarförbundet, Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) och Medicine Studerandes Förbund (MSF) beklagar SKL:s ställningstagande. Vägen till läkarlegitimation behöver reformeras och med detta besked är risken att de nödvändiga reformerna dröjer ytterligare.

De flesta landstingen har också ställt sig bakom utredningens förslag. Det är därför både förvånande och nedslående att SKL väljer en negativ hållning. SKL säger nej till läkarutbildningsutredningens förslag med hänvisning till att konsekvensanalysen är bristfällig.

SKL lyfter också fram fördelarna med AT som rekryteringsbas, AT-läkarna som arbetskraft och behovet av att kunna fånga upp olämpliga läkare innan legitimation som viktigt. Däremot kommenterar inte SKL möjligheten att utforma en ny slags introduktionstjänst, något som vi anser som nödvändigt för att gå vidare med utredningens förslag.

Avsikten med AT, som skapades i slutet av 60-talet, är att den ska ske direkt i anslutning till läkarutbildningen och tjäna som en introduktion till arbetslivet genom att både bredda och fördjupa den nyutexaminerade läkarens kliniska färdigheter.

Problemet i dag är att majoriteten av de nyutexaminerade läkarna får arbeta lång tid, ofta med sämre handledning och stöd, innan de får påbörja AT.

Snittväntetiderna har enligt SYLF:s årliga mätningar ökat från sju till knappt tio månader sedan 2008. Problemen är störst i storstadsregionerna med en rekordnotering på hela 19,1 månader i Stockholm i år, men väntetiderna ökar i alla landsting och den kortaste väntetiden är nu 5,2 månader i Västernorrland.

Främsta orsak till väntetiderna är att SKL:s medlemmar inte lyckas dimensionera antalet AT-tjänster i proportion till behoven. Landstingen och regionerna lyckas alltså inte svara upp mot det ansvar som de enligt Hälso- och sjukvårdslagen delar.

När kraftiga flaskhalsar uppstår och färre legitimerade läkare kan påbörja specialiseringstjänstgöring blir detta kännbart inte minst inom bristspecialiteter som allmänmedicin och psykiatri.

Tillsammans med det faktum att allt fler AT-läkare i SYLF:s enkät påtalar att handledning och utbildningsinnehåll brister, urholkar detta värdet och intentionen med AT i dess nuvarande form.

Att SKL ställer sig så konservativt när landstingen och regionerna inte lyckas uppnå den dimensionering och den kvalitet av AT som behövs är mycket olyckligt. Vad som krävs nu är en konstruktiv diskussion om en moderniserad väg till legitimation och specialisering för läkare.

Läkarförbundet, SYLF och MSF har därför ställt sig bakom läkarutbildningsutredningens huvudförslag. Vi menar att utredningen är tillräcklig för att regeringen ska kunna lägga proposition till riksdagen om de övergripande inriktningsbesluten.

Vi är också tydliga med att AT inte bör avskaffas med mindre än att en ettårig introduktionstjänst som inledning på specialiseringstjänstgöringen införs. Hur en sådan tjänst ska utformas bör självklart utredas vidare.

Vägen till läkarlegitimation och specialisering behöver moderniseras för att möta dagens och morgondagens utmaningar.

Vi hoppas därför att Helene Hellmark-Knutsson och Gabriel Wikström trots SKL:s ställningstagande väljer att går vidare med Läkarutbildningsutredningens förslag och skapar en ny läkarutbildning för framtidens hälsa.

Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundets Utbildnings- och Forskningsdelegation

Emma Spak, ordförande Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF)

Teodor Svedung Wettervik, ordförande i Medicine Studerandes Förbund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Läkare

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev