Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

”Urstark ekonomi måste ge högre kvinnolöner”

Svensk ekonomi är urstark och nu finns alla möjligheter att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Kommunerna måste ta chansen och höja lönerna för undersköterskor, barnomsorgspersonal och personliga assistenter — yrken där kvinnor tjänar allra minst.

Publicerad: 2 oktober 2017, 09:13

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Män tjänar 54 000 kronor mer om året än kvinnor. Det är ingen liten summa.”

Foto: Frugan, Mostphotos


Ämnen i artikeln:

LönerJämställdhetUndersköterskorAssistansLO

Arbetslivet i Sverige är inte jämställt. De förhållanden som kvinnor och män möter på arbetet ser i hög grad olika ut beroende på vad de arbetar med, och om de befinner sig i ett kvinno- eller mansdominerat yrke. Det gäller inte minst lönen.

Jämställdhet är en hörnsten i den svenska modellen. Kvinnor ska ha halva makten och hela lönen. I förra veckan presenterade LO en ny rapport om löneskillnader i Sverige. Den visar att lönerna för kvinnor ökade mer än för män för första gången på ett decennium. Det är väldigt glädjande och ett steg i rätt riktning. Trots framgången finns fortfarande mycket kvar att göra.

I rapporten kan vi läsa att män tjänar 4 500 kronor mer i månaden än kvinnor. På ett år handlar det om 54 000 kronor. Det är ingen liten summa.

Det här är inget nytt utan något vi vetat om länge. Sedan avskaffandet av kvinnolönerna i kollektivavtalen på 1960-talet har det inte gått särskilt fort framåt. I ett land där vi är stolta över vår jämställdhet är det ovärdigt att löneskillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade yrken fortfarande är så stora.

Att minska lönegapet mellan kvinnor och män är både en fråga om att utradera oskäliga löneskillnader inom en yrkesgrupp men även att minska lönegapet mellan kvinnligt och manligt dominerade yrken och mellan tjänstemän och arbetare. Det är en fråga om jämlikhet.

Den grupp som ligger allra lägst lönemässigt är kvinnor i barnomsorg, inte långt därefter kommer kvinnor inom personlig assistans och äldreomsorg. Då tar dessutom inte rapporten hänsyn till alla deltidsarbetande kvinnor i dessa yrken. Då skulle löneskillnaderna bli ännu större.

Det finns flera saker som behöver göras. Kvinnors sysselsättningsgrad måste öka och fler få en heltidslön. Heltid måste bli norm på arbetsmarknaden och föräldraansvaret delas mer jämlikt. Högre ingångslöner och bättre löneutveckling i offentlig sektor är andra åtgärder som skulle bidra till minskat lönegap och minskade inkomstskillnader överlag.

En låg lön är dessutom inte bara en låg lön. Det innebär också lägre pension, lägre föräldrapenning, lägre a-kasseersättning och lägre ersättning från sjukförsäkringen. Det gör kvinnor fattigare, hela livet.

Det är arbetsmarknadens parter som gör upp om lönen på svensk arbetsmarknad men den politiska viljan inom offentlig sektor spelar rimligen en central roll för den lönepolitik som bedrivs. De senaste åren har vi kunnat se, och det visar statistiken, att sjuksköterskor, lärare och socialsekreterare fått rejäla löneökningar både i procent och kronor.

Nu måste den politiska viljan i Sveriges alla kommuner omfatta även undersköterskor, barnomsorgspersonal och personliga assistenter. Det finns inga ursäkter. Sveriges ekonomi är urstark och regeringen levererar välfärdsmiljarder till kommunerna. Så nu finns alla möjligheter att minska lönegapet ytterligare mellan kvinnor och män.

Annelie Karlsson, riksdagsledamot (S) och LO-medlem

Marianne Pettersson, riksdagsledamot (S) och LO-medlem

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News