Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Urbaniseringen ritar om den politiska kartan

Publicerad: 2 oktober 2014, 03:00

Större städer mot landsbygd, vänster mot höger – och vänster mot vänster. Dagens Samhälles unika granskning av valresultatet i kommunerna visar att Sverige blir alltmer politiskt delat.


Ämnen i artikeln:

StorstäderLandsbygdenKommunval

Dagens Samhälle har granskat de 25 kommuner där respektive politiskt parti hade sina största framgångar i kommunvalen, efter parametrar som arbetslöshet, befolkningstäthet, utbildning och flyktingmottagande. (Se grafiken till höger, eller under i mobilen.)

– Jag ser en hel del spännande saker här. Det syns framför allt en tendens att Sverige blir ännu mer politiskt uppdelat, säger Anders Lidström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet.

Anders Lidström pekar särskilt ut två grupper i Dagens Samhälles sammanställning:

De större kommunerna där Moderaterna, Miljöpartiet och i viss mån Folkpartiet följs åt; där utbildningsnivå och inkomster är höga och arbetslösheten låg.

De mindre kommunerna med hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå; där Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet har sina starka fästen.

Uppdelningen visar att Moderaterna och Miljöpartiet skiljer sig från andra partier med sin djupa förankring i Sveriges tätbefolkade och välmående delar.

Dessutom blottlägger Dagens Samhälles granskning en splittring av vänstern.

– Den har skymts av diskussionen om Sverigedemokraternas framgång. Det förändrade vänsterröstandet är väldigt intressant, säger Anders Lidström.

Han syftar på den traditionella vänstern med rötter i industrisamhället, representerad av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, som har sina starka fästen i små kommuner och i kommuner som tappar befolkning.

I större städer har många röster i stället gått till den postindustriella vänstern som delvis betonar andra konfliktlinjer vid sidan om arbete och kapital – främst sådana som har att göra med hållbarhet, genus, sexualitet och etnicitet. Här finns Miljöpartiet, delar av Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ.

– Den postindustriella vänstern har vuxit kontinuerligt sedan början av 1990-talet och har aldrig gjort ett så bra val som den här gången. Medan den vänster som grundlades i industrisamhället kontinuerligt går tillbaka, säger Anders Lidström.

Trenden kommer i takt med en tilltagande urbanisering att bli alltmer besvärande för framför allt Socialdemokraterna, menar Anders Lidström. Han utesluter inte att det som blir synligt i Dagens Samhälles sammanställning (se grafiken till höger, eller under artikeln i mobilen) är embryot till en ny höger-vänster-skala i politiken.

– Vi är i en brytningstid. Urbaniseringen kan på sikt stöpa om den politiska kartan och undergräva möjligheterna för de partier som har sina starkaste fästen på landsbygden. Kanske är det konfliktmönstret i städerna, med MP och Fi till väns­ter och M och FP till höger, som är den framtida modellen, säger han.

Till skillnad mot det som sannolikt är den allmänna föreställningen, visar Dagens Samhälles granskning att Sverigedemokraterna inte har sina starkaste fästen i de mest glesbefolkade kommunerna.

Andelen invånare med max grundskola ligger i den typiska SD-kommunen på samma nivå som i de kommuner där S, KD och C gick bäst. Jämfört med dessa kommuner har SD-kommunerna dock en något högre andel invånare med minst treårig högskola.

Sådana fakta sätter den endimensionella bilden av den arbetslösa, lågutbildade, SD-sympatiserande unge mannen på skam.

– Det kanske var så enkelt förra valet, men i det här valet har det blivit mer komplicerat. Nya väljare har strömmat till och de gör att bilden inte är lika entydig, säger Anders Lidström.

Karl Loxbo, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö, tittar på Dagens Samhälles material och slås av att partiernas starkaste kommuner, med undantag för M- och MP-fästena, har så likartad socioekonomisk profil.

Följaktligen är det inte heller socioekonomiska omständigheter som förklarar Sverigedemokraternas framgång, menar Karl Loxbo. I stället är det väljarnas uppfattning om invandring och flyktingmottagande som gör att de röstar på SD.

– De väljare som har gått till Sverigedemokraterna har gjort det på grund av de etablerade partiernas politik. Partiet suger inte upp generella missnöjesröster utan mobiliserar nästan enbart på invandringsfrågan, säger Karl Loxbo.

Statsvetaren Andrej Kokkonen vid Göteborgs universitet konstaterar att Dagens Samhälle sammanställning tydligt visar att det bor relativt många utlandsfödda i de kommuner där SD haft framgångar.

– Vi vet sedan tidigare att det finns en positiv korrelation mellan invandring och stöd för Sverigedemokraterna.

Inte heller Andrej Kokkonen anser att det finns någon annan verkligt relevant förklaring till SD:s framgångar, än att väljarna stödjer partiet i dess huvudfråga.

– Man vill minska invandringen. Det är gemensamt för i princip samtliga SD-väljare. Många vill bortförklara invandringskritiska partiers framgångar med att det handlar om proteströster, att man är sviken av en elit. Men det stämmer inte, säger han.

Thord Eriksson

Så ser det ut i partiernas starkaste kommunfästen

Ta del av garfiken:

Karaktärsdrag för kommuner där partierna är starkast

https://www.dagenssamhalle.se/sites/default/files/misc/demografi_0.pdf

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News