Unik chans att stärka studie- och yrkesvägledningen

Kraven på våra unga ökar i allt snabbare takt. Vi har också fler nyanlända i den svenska skolan, elever som i många fall inte har en aning om hur det svenska utbildningsväsendet eller den svenska arbetsmarknaden fungerar.

Med en situation där var tredje elev i Sverige inte tar examen från gymnasieskolan riskerar en stor grupp unga att varje år hamna i utanförskap. I vårt grannland Finland är avhopp från gymnasieskolan mycket ovanligt. Man har färre elever per vägledare, vägledningen är också ett obligatoriskt ämne i grund- och gymnasieskolan.

Just nu arbetar en statlig utredning med att ta fram förslag som ska stärka studie- och yrkesvägledningen. Vi har höga förväntningar på konkreta förslag som kan förbättra förutsättningarna för elever, studie- och yrkesvägledare och för skolan i stort.

Lärarnas Riksförbund organiserar den stora majoriteten av de yrkesverksamma studie- och yrkesvägledarna i skolan. De förslag vi presenterar här bygger på våra medlemmars erfarenheter och kunskaper som vi inhämtat via dialoger och olika undersökningar:

￭ Tydligare mål, uppdrag och roller i arbetet med studie- och yrkesvägledning. Studie- och yrkesvägledningen anses ofta vara ”hela skolans ansvar” men i praktiken blir den lätt ingens ansvar. Vi efterlyser därför ett tydligt nationellt ramverk med nationella målsättningar för studie- och yrkesvägledningen som kan följas upp och utvärderas.
￭ Inför ett nationellt system för fortbildning och karriärmöjligheter. Enligt en färsk undersökning har nästan hälften av de tillfrågade studie- och yrkesvägledarna övervägt att sluta arbeta inom skolan på grund av bristande karriär- och utvecklingsmöjligheter. Ett nationellt system för fortbildning och karriärutveckling bör utredas.
￭ Öka attraktiviteten i studie- och yrkesvägledaryrket. Precis som för lärarna så utgör hög arbetsbelastning och svag löneutveckling ett hot mot attraktiviteten. Vi vill därför se förslag som bidrar till hållbara tjänster vad gäller antal elever och arbetsplatser samt ett statligt lönelyft för utbildade studie- och yrkesvägledare.
￭ Inför hårdare krav för att få arbeta som studie- och yrkesvägledare. Utbildade studie- och yrkesvägledare är den enda yrkesgrupp i skolväsendet som är experter på att vägleda och stödja elever genom det alltmer komplexa utbudet av utbildnings- och arbetsmarknadsmöjligheter. Skollagen måste skärpas så att endast personer med studie- och yrkesvägledarexamen kan anställas tills vidare. I förlängningen bör detta skärpas ytterligare genom att ett krav på legitimation införs.
￭ Garantera eleverna tid för vägledning utifrån behoven. Bristen på både likvärdighet och behovsanpassning är ett problem i dag. En nationellt reglerad miniminivå av timmar för individuell vägledning behövs på mellanstadiet och högstadiet. Alla elever måste också få tillgång till vägledning utifrån sina olika behov, därför måste det finnas starka kompensatoriska inslag i resurstilldelningen för studie- och yrkesvägledningen.

Erfarenheterna visar tyvärr att till exempel ”spridning av goda exempel” sällan får någon effekt i kommuner och friskolor. Utredningen måste därför våga komma med skarpa och tvingande nationella regleringar där så är nödvändigt. Vi har inte råd att missa chansen att stärka studie- och yrkesvägledningen.

Åsa Fahlén, ordförande, Lärarnas Riksförbund