Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Uddevalla kommun bäst på nätet

Publicerad: 29 november 2017, 23:10

Uddevallas webbgrupp samlas för att öka tillgängligheten ytterligare. Foto: Sebastian Lamotte/Bildbyrån

Uddevalla har systematiskt arbetat med att förbättra sin digitala närvaro för invånarna. Kommunen toppar SKL:s rankning av servicenivå och funktion över tid och Hammarö kniper förstaplatsen på årets lista.


En allt större del av medborgarnas kontakter med kommunerna sker via internet. Men servicenivån och funktionen på de kommunala hemsidorna varierar starkt. Och störst är inte bäst. Bäst klarar sig kommuner som har 50 000–150 000 invånare.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 genomfört en undersökning av kommunernas hemsidor. I ”Information för alla” har det fram till i år dels ingått en självgranskning utifrån ett antal frågor, dels en extern granskning där möjligheten att söka fram information på webbplatsen bedömts.

I första undersökningen 2009 kom Forshaga kommun på plats 256.

– Då togs beslutet att där ska vi inte ligga. Nu har vi jobbat på att bättra oss i nio år med tydliga mål. De senaste åren har vi varit bland topp 20. Och förra året var det lite extra när vi gick om Karlstad, vår grannkommun som är väldigt duktiga, säger Mattias Göthberg, kommunikatör på Forshaga kommun  och ansvarig för hemsidan.

I årets undersökning placerar de sig i tätposition tillsammans med Hammarö och Ljusdal.

Uddevalla har över tid varit de som fått högst andel av maxpoängen i undersökningen. I årets undersökning får de 92 procent och hamnar på delad tolfte plats.

tabellbästa

staplar

– Viktigaste orsaken är att vi har ett kontinuerligt arbete. Det sker ett systematiskt arbete i en webbgrupp som består av kommunikatörer, webbredaktörer och it-utvecklare. För oss är webbplatsen navet för informationen, säger Ann-Louise Öhrn, kommunikationschef i Uddevalla kommun.

uddevalla

Av Uddevallas besökare kommer 45 procent via mobilen, lika många via dator och 10 procent via läsplatta.

Lite motigare har det varit för Gagnef i Dalarna, som med 2015 som undantag legat i botten av listan.

– Vi har konstant haft en tämligen låg placering som inte är nöjaktig. Nu har vi mycket att jobba med och står inför att ta ett helhetsgrepp om digitaliseringen. Förhoppningsvis kan vi visa en annan bild nästa år, säger kommunchefen Tommy Sandberg.

– Förra året och i år deltog vi inte ens i undersökningen, tillägger han.

Lars Strid gick nyligen i pension, men arbetade med undersökningen på SKL från starten fram till den för 2016.

– I början var det lite hipp som happ, Det fanns kommuner som knappt hade hemsidor.

– Vi tog fram modellen i dialog med ett nätverk med kommunledningsfolk. Vad är rimligt att medborgarna ska kunna få för information? Det var utgångspunkten. Och en poäng från början var att det skulle vara ett verktyg. Genom att titta på andra skulle man få tips på förbättringar, säger han.

Kommunernas hemsidor som informationsbärare har generellt utvecklats starkt under de nio år undersökningarna pågått, anser Lars Strid. Han pekar på tre orsaker:

– Medborgarna ställer allt högre krav på att informationen ska vara tillgänglig. Politikerna har i hög grad själva gett sig ut i sociala medier och sett behoven av att nå ut med information via nätet. Hela digitaliseringen i samhället har också påverkat, säger Lars Strid.

Forshaga är glada över att ha hamnat i topp, men stannar inte upp för det.

– Inom en månad ska vi ha talande webb. E-tjänster ska vi utveckla ännu mer, vi bör i princip kunna få bort varenda blankett. Och vi ska ytterligare mobilanpassa webben till nästa nivå, säger Mattias Göthberg.

I dag kommer besökarna på forshaga.se till 50 procent via mobilen, 40 procent via dator och 10 procent via läsplatta, men tendensen är att mobilen fortsätter öka.

Mattias Göthberg tror också att det alltmer påverkar att funktionskrav är vinnare över design. Forshaga och en rad andra kommuner samarbetar i ett nätverk tillsammans med företaget Funka som arbetar med tillgänglighet vad gäller innehåll, design och teknik i digitala gränssnitt.

– Design får stryka på foten en hel del kontra enkelhet och begriplighet. Använder vi bilder ska de tillföra något. Blir det för mycket effekter utesluter det människor, säger Mattias Göthberg.

Forshaga funderar som bäst också på hur de själva som kommun ska dra nytta av att medborgarkontakterna blir alltmer digitala.

– Vi erbjuder mer och mer information och tjänster. Men ofta sker kontakten tillbaka till oss i manuell form, så att vi vet att vi gör rätt. Informationen går inte rakt in i systemen. Men vi bör också tjäna på effektiviseringen, säger Mattias Göthberg.

De kommuner som över tiden placerar sig bäst i undersökningen finns i allmänhet i intervallet 50 000–150 000 invånare. Stora nog för att avsätta resurser till webben, lagom stora för att samarbeta över förvaltningsgränserna.

– Det är viktigt att det finns webbredaktörer på förvaltningarna. Men jag tror det främst handlar om att sätta rutiner. Att det blir kontinuitet och ett bra samarbete kring hur man informerar via hemsidan, säger Ann-Louise Öhrn.

Skillnaden finns i numerär mellan Uddevallas webbgrupp på nio personer och Forshagas tre personer. Det handlar om vilka resurser som finns i kommunen.

– Ja, självklart är det så och det slår igenom i SKL:s undersökning. Fast det är också en prioriteringsfråga. Huvuduppgiften för kommunen ligger i kärnverksamheten och välfärden, vi har oftast fullt upp med det. Men vi ska också vara tillgängliga och öppna som kommun.

– Vi ska bli bättre också på sociala medier. Men vi måste få ordning på basstrukturen först. Den första resan ska ske på webben, säger Tommy Sandberg i Gagnef.

Lars Strid, som sett många göra den resan, menar att kostnaderna också måste -vägas mot hur många som använder en tjänst.

– Många har till exempel ställt sig frågan: Ska man kunna söka bygglov via en e-tjänst? Har man bara några få ansökningar per år är det kanske en tjänst som ger för stora kostnader, säger han.

– Det går inte att bortse från resursfrågan, om det finns pengar och personal. En poäng med undersökningen har dock hela tiden varit att öppna för att man kan knycka goda idéer av varandra, säger Lars Strid.

När SKL tyckte att allt fler kommuner höjde sig och resultaten började bli nästan för bra för en jämförelse övervägde de ett tag att lägga ner undersökningen. Men då blev det ett ramaskri från kommunerna. ”Information för alla” skulle vara kvar!

– Önskemålet är att det ska fortsätta i en utvecklad form. För att resultaten ska bli jämförbara behöver vi skapa en ännu mer enhetlig metod. Utrymmet för fria tolkningar ska minskas, säger Leif Eldås på SKL, som ansvarat för undersökningen under 2017.

Även de bra eller rent av bästa hemsidorna i kommunerna kan bli bättre. Uddevalla tänker inte slå sig till ro utan vill utöka servicegraden.

– Spontant skulle jag säga att det handlar om att införa fler e-tjänster generellt. Där kan jag se att vi kan göra mycket mer, säger Ann-Louise Öhrn.

– Jag skulle önska att vi fick mer tips från invånarna på hur vi kan utvecklas. Folk ser digitala tjänster som en självklarhet i dag. Och läser de i media om nya tjänster i en kommun så kommer frågan direkt: Varför har vi inte det här? säger Mattias Göthberg.

Janne Sundling

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev