Trygghet får inte vara upp till medborgargarden

Ett fysiskt ingripande ser aldrig trevligt ut oavsett om det är polis eller ordningsvakter som gör jobbet. Det kan gå till på ett rätt eller fel sätt. En åklagare kan i efterhand konstatera att lagar, regler och förordningar efterlevts. Det hindrar inte att händelser som i Malmö och i Göteborg väcker starka känslor hos människor.

Våra medarbetare hanterar situationer som dessa varje dag och vet hur samhällets ökande behov av trygghet i offentliga miljöer tar sig uttryck. Vissa kommuner tar ett stort samhällsansvar för ökad trygghet. Andra gör det inte. Om fler kommuner tillåter sig att se säkerhetsföretag som en resurs skulle trenden att överlåta trygghetsarbete till medborgarna kunna brytas.

Kraven på säkerhetsföretagens medarbetare att jobba transparent och i ständig dialog med andra aktörer – även mitt under pågående gripande – är viktiga villkor för framgångsrikt trygghetsarbete. Våra medlemsföretag har ett stort ansvar i att se till att våra medarbetare är rätt utbildade. Kontrollen på vem som får arbeta inom säkerhetsbranschen är mycket hög och jämfört med många andra länder ligger vi i Sverige i topp.

För oss kan dialogens betydelse inte underskattas. Erfarenheter visar att kommuner som aktivt befrämjar samarbete mellan polis och säkerhetsföretag kan bidra till att bibehålla rättssäkerheten utan högre kostnader för samhället. Men det kräver att man vågar satsa mer långsiktigt på medborgarnas trygghet i kommunerna. Många kommuner väljer att hellre stötta kortsiktiga medborgarinitiativ än att ta ett helhetsgrepp på uppgiften. Det är ett mycket allvarligt samhällsproblem.

I en kommun som Herrljunga erbjuds ideella föreningar utökat föreningsbidrag för att åka runt och patrullera kommunen nattetid. Grannsamverkan i sig ska inte förringas. Men hur resonerar kommunen om de riskbedömningar och konsekvensanalyser som måste göras på plats och som i regel kräver professionell utbildning?

Det finns exempel på när det går för långt. I november rapporterade medier i Hälsingland om en ”vakt” som jagade en misstänkt dieseltjuv på E4 i hög hastighet i väntan på polispatrull. I ett annat fall i Ljungby dömdes medlemmar ur ett medborgargarde till fängelse i ett och ett halvt år för att tagit lagen i egna händer och misshandlat misstänkta inbrottstjuvar.

Kommunerna kan bli bättre på att se säkerhetsföretagen som en naturlig del i trygghetsarbetet i kommunen. Umeå är en kommun som arbetar med säkerhetsföretag för att bevaka kommunens ytor och fastigheter för att förhindra klotter och skadegörelse. Väktarnas roll här är tydlig: Arbeta både förebyggande och responsivt för att skapa trygghet och rycka ut snabbt om något larmar eller om något skulle inträffa.

Vid en brand eller olycka är väktare ofta först på plats och hjälper räddningstjänsten dimensionera sin insats på vägen dit. Tillsammans med säkerhetsföretag satsar Umeå på större närvaro för att skapa trygghet och bygga relationer med kommuninvånarna. Relationer som är avgörande för att kunna lösa olika situationer innan otryggheten är där.

Alternativet är det som nu riskerar att spridas till fler kommuner: Engagerade lokalbor som verkar i en osäker arbetsmiljö. Det är här kommunerna måste tänka mer långsiktigt. Säkerhetsföretagen kan ta ett ännu större ansvar för att öka tryggheten i samhället om fler kommuner bara tillåter sig att se den möjligheten.

Björn Ericsson, branschexpert Almega Säkerhetsföretagen