Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Trots vinstdebatten: Kommuner slår rekord i köp av privat välfärd

Publicerad: 27 september 2017, 22:15

Kommuner. landsting och regioner ökade sin inköp från privata aktörer med 11 miljarder 2016. Flyktingmottagandet stod för en stor del. Foto: Mostphotos

Trots den hårda vinstdebatten ökade kommuner och landsting köpen av privat välfärd med 11 miljarder till ny rekordnivå i fjol: 124 miljarder kronor. Men vård och omsorg saktar in i skuggan av flyktingmottagandet som är en stark tillväxtmotor.


x

x

Välfärdsutredningen, vinstdebatten och S+V-förslaget på vinsttak inom skola och omsorg har bara ringa effekter på de faktiska köpen av privat skola, vård och omsorg från företag och idéburna aktörer. I alla fall räknat i pengar. 2016 handlade kommuner, landsting och regioner privata välfärdstjänster för 124 miljarder kronor, en ökning med 10 procent eller 11 miljarder kronor jämfört med året innan, enligt Statistiska centralbyråns resultat-sammanräkning för kommuner och landsting.

Privata tjänster stod därmed för drygt 17 procent av de samlade nettokostnaderna för vård, skola och omsorg på 719 miljarder kronor.Uppgången bekräftar trenden med en snabbare årlig tillväxt för privata utförare. 2012–2015 växte totalmarknaden ungefär 7 procent per år. Köpen från aktie­bolag har ökat med 44 procent de senaste fem åren.
– Det är stor skillnad mellan debatt och verklighet, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
– Kommuner och landsting är pragmatiska. De försöker lösa situationer. Det är ibland naturligt att anlita företag, särskilt om det går snabbare att anordna än i den egna verksamheten. Det syns allra tydligast inom flyktingmottagning.

Inom flyktingmottagande rusade köpen av tjänster förra året med 164 procent, från 4 till 11 miljarder kronor. Mottagandet stod för 65 procent av totalmarknadens tillväxt.
– Vi såg en enorm uppgång, men vi har passerat puckeln. Vår bedömning är att köpen av flyktingtjänster minskar redan i år, säger Mats Fagerlund, konsultchef på konsult- och revisions­företaget Grant Thornton, som noga följer vård- och omsorgsmarknaden.

Skolan håller ställningarna som största välfärdsbransch, värd 43 miljarder kronor. Under fjolåret ökade kommunernas köp av pedagogiska tjänster från privata aktörer med nästan 6 procent eller drygt 2 miljarder kronor. Inom kommunal omsorg och landstingens och regio­nernas köp av vård syns däremot en inbromsning, om än sannolikt tillfällig. 
Tidigare har vårdköpen ökat med upp 5–7 procent per år, enligt SCB:s data. Men 2016 blev det bara drygt 3 procent, till ett totalt marknadsvärde på 29 miljarder kronor. Den privata omsorgen har vuxit med 7–8 procent per år de senaste fem åren, men ökade bara 2,4 procent i fjol, till 41 miljarder kronor.

x

– Vi tror att den siffran är i underkant, men det är ett avvaktande läge. Vi ser en inbromsning i äldreomsorgen. Men det har varit en enorm tillväxt i många år, så det är inte konstigt att tillväxten fasar ner till en lägre nivå, säger Mats Fagerlund.
– Privatiseringstrenden har lugnat sig. Många kommuner som har lagt ut mycket på entreprenad känner sig klara. Men behoven ökar konstant, så de privata aktörerna kommer att fortsätta att expandera.

Annika Wallenskog tror också att utvecklingen mot mer privata tjänster inom alla välfärdsområden kommer att fortsätta.
– Vi noterar också att marknaden börjar mogna. Riskkapitalbolagen är på väg bort, företagsköpen minskar och den tidigare ideologiska baserade privatiseringsvågen har lugnat sig, säger hon.

Rasmus Nerman, vd på koncernen Humana, tror att kommunernas arbete med att ta emot flyktingar har påverkat köpen av andra välfärdstjänster
– Mottagandet blev en enorm ansträngning för många kommuner, som krävde mobilisering av krafter, och de har gjort ett fantastiskt jobb. Det har å andra sidan skapat ett uppdämt behov av insatser, framför allt inom individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg, säger han.
– Vi ser flera kommuner som har hamnat efter i investeringar i framför allt äldreomsorgen, och behoven av nya boenden är stort inom alla välfärdsområden.
Rasmus Nerman konstaterar att marknaden för personlig assistans drabbades av en nedgång i fjol, i takt med att Försäkringskassan har blivit tuffare i sina bedömningar.
– Det har gått från svårt till mycket svårt, och det är ett stort segment. Nedgången är 3–4 procent sett till antal assistansberättigade. Det är ett väldigt svårt och oroligt läge för många brukare, säger han.

En annan faktor som kan påverka tillväxttalen räknat i pengar är att de privata utför välfärdstjänster billigare.
– Vi ser en nedgång på marknaden för entreprenader, där upphandlingarna ofta är prispressade. Ibland är de på nivåer där vi, som ändå är 10–20 procent billigare än kommunerna, måste tacka nej till att delta, säger Rasmus Nerman.
– Tidigare års privatiseringar har bidragit till att många kommuner redan lyckats få ner sina kostnader. Mäter man privatisering i pengar blir skillnaderna mindre för kommunerna i dag än för 5–10 år sedan.

Merparten av alla nya pengar hamnar hos de vinstdrivande företagen, som ökade intäkterna med 10 procent till 109 miljarder 2016. Resten, 15 miljarder, går till idéburna aktörer, som står för en mycket liten del av den privata marknaden.
– Vi efterlyser politiska åtgärder för att stärka vår position, och det kommer en proposition om regelförändringar. Men vi har inte sett förslagen än, säger Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare för idéburnas branschorganisation Famna.

Torbjörn Carlbom, tc@dagenssamhalle.se

Så gjordes uträkningarna

Tabellerna är hämtade från SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner och landsting 2016, som finns i SCB:s statistikdatabas.
Siffrorna som publiceras är kommuners och landstings köp av privat vård och omsorg (individ- och äldreomsorg samt tjänster inom LSS),  pedagogisk verksamhet (samtliga skolformer), primärvård, specialistvård, psykiatri och övrig vård från kommersiella bolag och idéburna organisationer och stiftelser.
Dagens Samhälle väljer också att särskilt redovisa kommunernas köp av tjänster inom flyktingmottagande på grund av områdets snabba tillväxt.
SBC:s data innehåller både uppgifter från resultat- och balansräkningar och verksamhetsindelad statistik för kommuner och landsting. Samtliga uppgifter kommer från kommunernas och ­landstingens bokslut.

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News