Tala till kommunens väljare så att alla förstår!

1989 försvann omyndighetsförklaringen i Sverige. Alla som fyllt 18 år fick då rösträtt. Men hur ska man kunna rösta om man inte förstår vad politikerna säger? ”Tillgreppsbrotten ökar” säger någon på tv. Varför inte i stället berätta att ”Det har blivit fler stölder”. Det är ett exempel på hur man kan tydliggöra utan att förändra. Exemplen kan mångfaldigas.

Enligt Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) var valdeltagandet bland personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 43 procent i valet 2010, att jämföra med 86 procent för hela svenska folket.

25 procent av Sveriges befolkning kan inte läsa en vanlig artikel i Dagens Samhälle, och sedan berätta vad de har läst. Det kan bero på en utvecklingsstörning, ovana att läsa, att man är ny i Sverige, att bokstäverna bråkar på grund av dyslexi, afasi, demens, autism, utmattningssyndrom eller något annat. Då kan det vara bra med lättläst text.

Det handlar i grunden om demokrati. För Studieförbundet Vuxenskolan (SV) är arbetet med tillgänglighet ett prioriterat område.

Inför valet 2014 drev Studieförbundet Vuxenskolan ”Mitt Val” för att ge personer med intellektuella funktionsnedsättningar verktyg att kunna hantera valet. Studiecirkelns pedagogik bidrog till att öka förståelsen för varför det var viktigt att rösta. Av de som gick studiecirkeln var det mer än 80 procent som röstade.

När kursdeltagaren Anna Hildingsson besökte en valstuga 2014 och frågade efter lättläst material om den lokala politiken fick hon svaret. ”Nej det har vi inte men du kan få en klubba.” Det ska aldrig mer behöva hända. Tillgängligheten till politisk information är en rättighet i Funktionsrättskonventionen. Klubbor kan Anna köpa själv.

Så inför årets val har vi tagit fram den digitala kursen ”Bli en lättläst politiker” där du hittar konkreta tips och exempel för att göra din lokala politik begriplig och lättläst för alla. Kursen är kostnadsfri och öppen för alla.

I kursen förklaras begreppet lättläst och hur man gör själva hantverket. Du kan förenkla utan att ta bort sammanhang genom att stryka och förkorta samt ge konkreta och förklarande exempel. Du kan även skippa siffror eller sätta in dem i ett sammanhang.  En luftig och tillgänglig formgivning har stor betydelse, liksom förmågan att stryka och sovra i materialet. Nyheten ska komma först. Och passa dig för passiv form. Använd aktiv form. Då berättar du vem som ska göra vad, gärna också när och hur.

Men det viktigaste är att veta för vem det är du skriver. Ta fram ett fotografi, för ditt inre öga, på den du skriver för. Hur långt har han eller hon lust att läsa? Är det begripligt att säga: ”Vi lägger ikraftträdandet av denna lagstiftning till 1/1–2020”. (Strandhäll) Kanske kan det fungera med: Lagen börjar gälla från den 1 januari 2020.

Lättläst handlar också om urval och att korta ner långa texter. Många orkar inte ens börja läsa en text om den ser alldeles för lång ut. Så sila snacket – för den politiska retoriken skrämmer bort väljare.

Anna Hildingsson, ordförande i Inre Ringen Sverige, Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning

Ylva Bjelle, författare till kursen Bli en lättläst politiker, journalist Bjelle Media AB, ordförande Svensk Tillgänglighet

Nina Larsson, förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan