Kommunpolitik
”Ta tag i platsbristen - sluta bortförklara vårdkrisen”
Patienter och personal har just överlevt ännu en sommar i vården. Larmrapporter om stängda vårdplatser, inställda operationer och sönderstressad personal har återigen avlöst varandra. Det är därför hög tid att vårdens huvudmän slutar behandla symtomen – överbeläggning och utlokalisering av patienter – och tar tag i grundproblemet: vårdplatsbristen.
Publicerad: 5 september 2016, 03:45
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Det är dags att sätta patienter och personal före bortförklaringar och tillfälliga lösningar. Inte en sommar till, skriver Karin Båtelson.
Läkarförbundet har granskat sommarens medierapportering kring överbeläggning och utlokalisering i hälso- och sjukvården. Totalt är det nära 650 artiklar som på olika sätt belyser vårdens akuta platsbrist. Granskningen visar att problemen finns i samtliga landsting och sträcker sig långt bortom akutsjukhusens intensivvårdsavdelningar. Alla är överens om att situationen är ohållbar. Så varför uteblir förändringen?
Vår granskning ger två svar.
En förklaring är att många vårdgivare och huvudmän framstår som mer intresserade av att bortförklara problemen än att förebygga deras uppkomst. I landsting med hög överbeläggning poängteras att utlokalisering utgör en större patientsäkerhetsrisk.
I landsting med omfattande utlokalisering av patienter framhålls att överbeläggning skapar större merarbete för personalen. I landsting med osmickrande siffror på båda områdena betonar man i stället att problemen förekommer även i andra landsändar och överhuvudtaget är svårt att undvika. Både patienter och vårdpersonal förtjänar bättre än denna defensiva, uppgivna hållning till ett av hälso- och sjukvårdens största patientsäkerhets- och arbetsmiljöproblem.
Nästan samtliga vårdgivare i vår granskning uppger att vårdplatsbristen beror på personalbrist – man saknar de läkare och sjuksköterskor som krävs för att hålla vårdplatser öppna. Att lägga över ansvaret för vårdplatsbristen på personalen är oacceptabelt, då kausaliteten i praktiken är den omvända. Vårdplatsbristen är ett av vårdpersonalens största arbetsmiljöproblem, och en orsak till personalflykt.
Den andra förklaringen ligger i vårdgivarnas och huvudmännens syn på vårdplatsbristen. I stället för att arbeta långsiktigt och förebyggande applicerar man akuta, tillfälliga lösningar på vad som kommit att bli ett permanent problem.
Flera sjukhusföreträdare vittnar om att samarbetet med kommunerna kring utskrivningsklara patienter förbättrats under sommaren. Andra sjukhus har utvecklat samarbetet mellan avdelningarna för att undvika att vårdplatser stängs på grund av personalbrist under semestern. Detta visar att risken för överbeläggning och utlokalisering av patienter kan minskas genom ett starkt verksamhetsnära ledarskap över organisationsgränserna.
Dessa och andra strategier för att hantera vårdplatsbrist kan inte reserveras till ett par veckor varje sommar. För att problemen inte ska återkomma – eller kvarstå under hösten – krävs förebyggande arbete under hela året. Detta förutsätter att landstingen tar sitt ansvar för sjukvården fullt ut, genom att prioritera kompetens och kontinuitet i sina direktiv och tillåta ett starkt lokalt ledarskap med medicinsk kompetens och utvecklingsmandat.
Landstingens långvariga avsiktliga minskning av antalet vårdplatser har skett med vare sig patienternas medicinska behov eller personalens arbetsmiljö för ögonen. Det räcker nu. Det är dags att sätta patienter och personal före bortförklaringar och tillfälliga lösningar. Inte en sommar till.
Karin Båtelson, ordförande i Läkarförbundets vårdplatsgrupp, förste vice ordförande Sveriges Läkarförbund
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.