Superkommun? Här är mätvärdena som avgör

Helt objektivt blir det förstås inte. Det är vi som väljer variabler, bedömer vilka mätserier som håller tillräcklig kvalitet och vilka vikter de ska tilldelas. Fokus är på det som faller under kommunernas ansvar, som skola, äldreomsorg och ekonomi. Ju större möjlighet till påverkan desto större vikt ges mätvärdet i sammanställningen. Mätvärden som bygger på registerdata har större vikt än åsiktsundersökningar.

I årets undersökning ingår 144 olika mätvärden, fördelade över 18 kategorier.

Varje kategori innehåller ett antal nyckeltal som sammantaget avgör kommunens poäng inom kategorin. Poängsumman för alla kategorierna ligger sedan till grund för rankningen. I tabellen nedan finns samtliga kategorier och variabler listade.

Lejonparten av mätvärdena är desamma år för år. Ett fåtal byts ut. Det kan exempelvis vara så att bortfallet bedöms vara för stort, att definitioner gjorts om eller att ett annat mått av någon anledning bedöms som lämpligare.

Kommunerna sorteras enligt SKR:s kommungruppsindelning. Detta för att de i så hög utsträckning som möjligt ska jämföras med liknande kommuner. Men det bör betonas, landets kommuner är alltför olika för att kunna delas in i tre grupper där alla liknar varandra. Någonstans ska dock gränsen dras – för många grupper skulle i stället bli oöverskådligt. Tre grupper bedömer vi är det minst dåliga alternativet i det här sammanhanget.

LÄS MER: Nominerade: De kan blir Årets superkommun 2023

Någon rättvis tävling är det därför inte. Men sådan är också verkligheten. Vissa kommuner har helt enkelt draghjälp – ofta i form av en närliggande storstad. Andra har en geografisk placering som gör att många unga lämnar. Utmaningarna ser väldigt annorlunda ut för olika kommuner och den socioekonomiska sammansättningen korrelerar kraftigt med slutresultatet.

På grund av den ojämna spelplanen är det inte nödvändigtvis de politiker och tjänstemän vars kommuner placerar sig högt på listan som ska klappa sig själva mest på axeln. Inte heller ska en placering långt ner på listan tolkas som att kommunen utför ett undermåligt arbete. Vi som dagligen bevakar kommunal verksamhet vet att det ofta kan vara tvärtom.

För att premiera de kommuner som genom idogt arbete avancerat rejält på listan, men som på grund av omständigheter som är svåra att påverka aldrig kommer att hamna i topp, införde Dagens Samhälle för två år sedan utmärkelsen Årets raket. Titeln tillfaller den kommun som klättrat flest positioner.

Den 29 juli presenteras resultatet av årets undersökning under Almedalsveckan.