Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunpolitik

Stort mottagande ökar pressen på sjukvården

Publicerad: 3 Februari 2016, 23:15

Tandhälsan hos asylsökande är generellt sämre, vilket gör att besöken tar längre tid.

Trycket på vårdcentraler, mödravård och förlossningsavdelningar ökar kraftigt. Till tandvården kommer många unga patienter med stora behov. Så påverkas sjukvården av det stora antalet asylsökande, visar Dagens Samhälles kartläggning.


Ämnen i artikeln:

PrimärvårdPsykiatriTandvårdFlyktingmottagandeAsylsökande

Alla asylsökande som kommer till Sverige erbjuds en hälsoundersökning och landstingen och regionerna arbetar nu febrilt för att hinna med.

Trycket ökade påtagligt i höstas, eftersom 70 procent av de 163 000 personer som sökte asyl i Sverige 2015 anlände under årets sista fyra månader. Då kom 114 000 asylsökande.

Hälsoundersökningarna av asylsökande kan ingå i vårdcentralernas uppdrag eller skötas av särskilda enheter. Många landsting har skapat mobila team som åker ut till asylboenden.

I Sörmland finns sedan tidigare ett mobilt team, som nu fått hjälp av två till. Landstinget har även startat en särskild enhet för asyl- och migranthälsa och utreder om ett traumacenter också ska öppnas.

– De asylsökande har stora behov av vård. Men verksamheten är robust. Det har inte varit någon stor dramatik, annat än på enstaka vårdcentraler, säger Asghar Farahani, ansvarig för asyl- och migranthälsan i Sörmland.

Fördelningen av de asylsökande är ojämn, både mellan landstingen och inom dem. Mindre landsting och regioner har tagit emot fler asylsökande per invånare, och ofta öppnas större asylboenden i små kommuner. Närmaste vårdcentral kan vara både liten och underbemannad, men plötsligt få ansvar för flera hundra hälsoundersökningar eller asylsökandes akuta vårdbehov.

– Primärvården är inte dimensionerad för det ökade antalet besök. I Åre finns ett av landets största anläggningsboenden, så hälsocentralen där är hårt belastad, säger Lars Eriksson, som fram till årsskiftet var chef för flyktingsamordningen i Region Jämtland Härjedalen.

Dagens Samhälle har kontaktat chefer och samordnare i samtliga landsting och regioner för att få en bild av hur flyktingsituationen påverkar vården. De flesta uppger att det stora antalet asylsökande märks mest inom primärvården, men att även tandvården har fått en mängd nya patienter.

Inom Folktandvården i Kalmar län har de akuta besöken blivit 30 procent fler.

– Antalet patienter ökar och de nya patienterna har mycket dålig tandhälsa. Särskilt barnen och ungdomarna, säger tandvårdschefen Anders Nylander.

Flera tandvårdschefer vittnar om att de asylsökandes besök ofta tar längre tid.

– Deras tandstatus är generellt sämre och vi har många unga tandläkare utan erfarenhet av det, så de behöver handledning av äldre kolleger. Dessutom måste behandlingen ske via tolk. Allt detta gör att det går åt betydligt mer tid än vi är vana vid, säger Göran Stegersjö, tandvårdsdirektör i Region Örebro län.

I flera landsting skjuter Folktandvården nu upp planerade kontroller, vilket på en del håll har lett till att kunder valt privattandläkare i stället.

Det tredje vårdområde som pekas ut är mödravård och förlossningar. I vissa landsting är kvinnosjukvården till och med mer påverkad än primärvården och tandvården.

I Blekinge har antalet kvinnor inskrivna i mödrahälsovården ökat med 10 procent.

– Bristen på barnmorskor blir nu väldigt påtaglig, säger landstingets planeringschef Ralph Harlid.

Att det är ont om tolkar har lett till allvarliga problem.

– Om personalen inte kan kommunicera med en kvinna som genomgår en förlossning skapar det stor oro hos henne och hos anhöriga, säger Ralph Harlid.

Att det är skriande brist på tolkar tas upp av i stort sett alla chefer Dagens Samhälle varit i kontakt med. Många myndigheter har nu stort behov av tolkar, så konkurrensen är hård.

– Patienterna har ju rätt till en auktoriserad tolk, men det kan uppstå situationer där man tvingas ta hjälp av medarbetare eller anhöriga. Det är inte önskvärt, säger Anna Nergårdh, chefläkare i Stockholms läns landsting.

Inströmningen av nya asylsökande har nu minskat kraftigt jämfört med i höstas. Under januari kom drygt 4 000 personer.

Landstingen räknar nu med att kunna beta av köerna till hälsoundersökningar och anpassa sin organisation till nya vårdbehov. Det handlar bland annat om att rusta psykiatrin och primärvården inför en förväntad ökning av patienter med psykisk ohälsa.

Cecilia Granestrand och Hans Perkiö

Klicka på bilden för att se grafiken

https://www.dagenssamhalle.se/sites/default/files/misc/04_2-3_grafik.pdf

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev