Storstaden får inte ha ensamrätt på arkitekturen

I dag satsar vi på och pratar om hållbar stadsutveckling, den goda staden. Det är i staden vi kan vara hållbara. Det är här vi möts, är kreativa och innovationer uppkommer och tillväxten sker. Politiken satsar på staden och pratar om att det är i staden vi ska bo. Vi har slutat prata om samhällsutveckling och i stället pratar vi stadsbyggnad och stadsutveckling.  I arkitekturkretsar är vi inte bättre. Merparten av oss vill verka i storstadsregionerna där investerarna finns och glassiga projekt kan genomföras.

Men vad har hänt med den goda orten? Finns den? Alla Sveriges mindre orter verkar vara lämnade åt sitt öde och får inte samma uppmärksamhet som storstäderna och dess invånare. Mindre orter som exempelvis Filipstad och Hedemora har också ett utvecklingsbehov och dess invånare förtjänar även de spännande mötesplatser, god arkitektur och hållbarhet. Dagens fokus på den goda staden och stadsutveckling är exkluderande och ger en signal till mindre orter om att de inte är värda att brys om och satsas på.

Även på landsbygden och i mindre orter behövs investeringar i vår yttre miljö. Sverige har många mindre orter med vitt skilda förutsättningar. Vissa är pittoreska medan andra är söndertrasade av större vägar och är nu lämnade till sitt öde. Vissa orter avbefolkas och står med tomma lokaler och bostäder. Men det finns även exempel på mindre orter där det sjuder av liv och idéer.

Jag bor och verkar i Värmland och här finns orter av alla dess sorter. Inom såväl kommun, stat och som i privata sfären saknas intresset för att prata om arkitektur för dessa mindre orter.  Vi pratar inte om småstadens och landsbygdens arkitekturutmaningar och möjligheter utan vi får nöja oss med städernas tankar och idéer som sedan appliceras med olika framgång på mindre orter. Det pratas visserligen om fiber och infrastruktur, vilket också är viktigt för landsbygden men det kan inte ensamt bära dess utveckling.

Om hela Sverige ska leva måste vi föra ett samtal kring arkitektur även i dessa orter och betydelsen av bra samhällsbyggande med estetiska förtecken. Inte sällan finns det en problematik att kommunen är populär att bo i men orten anses trist. Man bor på landet men nyttjar inte den lokala möteplatsen då den upplevs tråkig och saknar arkitektoniska kvaliteter. När det väl byggs blir man förpassad till standardiserat modulbygge som ofta saknar arkitektoniska kvaliteter. Ett nytt hus i en liten ort kan få en stor påverkan på hur den uppfattas.

Det finns en mängd utmaningar i de små orterna som kräver nya spännande lösningar. Hur använder vi det som redan finns på nya sätt, hur fyller vi tomma lokaler och hur skapar vi mötesplatser när befolkningstätheten är låg, är några exempel. Om vi måste, hur och var river vi på bästa sätt och vad kan vi göra av de restytor som blir. Frågor som behöver kreativa lösningar, där jag tror på arkitekternas förmåga att se bortom ramarna. Arkitekturen är viktig och behövs även här. Det finns massor av kreativa och idérika människor som engagerar sig i sin närmiljö, men dessa behöver stöttning och draghjälp.

Genom att satsa på arkitektur även i mindre orter kan vi höja självkänslan hos de som bor där. Investeringar som visar på att just de är värda att satsas på. Vi kan inte applicera de större städernas och tillväxtområdenas stadsbyggnadsprinciper på dessa orter som ofta saknar starka finansiärer, mängden med människor och möjligheter att alltid bygga nytt. Här krävs andra kreativa lösningar.

En liten ort kan fortfarande utvecklas, och bör utvecklas. Den goda orten finns, men vi behöver tillsammans intressera oss för dess fördelar och dess utmaningar.

Karin Manner, arbetar som planeringsarkitekt FPR/MSA på SBK Värmland AB