Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag11.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunpolitik

Stockholm samlat när övning blev verklighet

Publicerad: 13 april 2017, 10:37

Foto: Anders Wiklund, Fredrik Sandberg & Tomas Oneborg, TT

Stockholmsregionen stod precis inför en stor ­övning för att möta terrorattentat. Men verkligheten kom ­emellan genom lastbilsattacken i centrala Stockholm. Kommun, landsting och andra aktörer hade dock beredskap.


Ämnen i artikeln:

Krisberedskap

I fredags hände det många befarat. En lastbil körde in i folkmassorna på Drottninggatan i Stockholm. Fyra dog och ett tiotal skadades i terrordådet. En gärningsman har häktats.

Stockholmsregionen var beredd. Stockholms stad, landstinget, polisen – alla berörda myndigheter aktiverade sina krisplaner.

Och sedan några år samarbetar de i Samverkan Stockholmsregionen för att möta och hantera krissituationer. Ingen annan region i landet har den typen av samarbete. En stor regional övning, Övning Styrbjörn, för att möta händelser som exempelvis terrordåd skulle genomföras den 10 maj. Men attentatet kom emellan. Det blev skarpt läge.

– Vi aktiverade omgående arbetet enligt de rutiner vi har, etablerade gemensam stab samt operativ och regional lägesbildsfunktion, säger Ola Slettenmark, samordningschef för Samverkan Stockholmsregionen.

Det viktigaste var att säkerställa att korrekt och samma information gick till alla aktörer.

LÄS ÄVEN INTERVJUN: ”Nu känns det som skarpt läge hela tiden”. 

– Varje aktör sitter med sin pusselbit och sedan lägger man ihop dem för att få hela bilden. Det gäller att få en lägesbild som det är möjligt att koordinera och prioritera insatser ifrån, säger Ola Slettenmark.

– Det gäller att undvika motstridiga budskap och motverka ryktesspridning.

Bland annat förekom uppgifter om skottlossning vid Fridhemsplan.

– Ja, men polisen kunde snabbt konstatera att det inte stämde.

Information sprids genom telefonmöten där alla aktörer kan vara med. Representanter för de direkt berörda organisationerna möts i en säker ledningscentral på Johannes räddningscentral. Ola Slettenmark betonar att Samverkan Stockholmsregionen inte handlar om ledning utan just samverkan. Organisationerna agerar självständigt utifrån en samlad bild av det inträffade.

Var beredskapen och resurserna tillräckliga för att klara lastbilsattacken?

– Det går inte att skapa ett samhälle som inte kan utsättas eller skadas av ett terrordåd. Ett terrordåd är inte heller något som man ”klarar av”, menar Ola Slettenmark.

– Däremot kan man genom att utveckla gemensamma rutiner och arbetssätt möjliggöra att samhällets funktioner agerar samordnat.

Övning Styrbjörn ställs in och i stället används tillfället till att utvärdera och lära av dådet.

Stockholms stad aktiverade sin krisplan redan en kvart efter larmet om attacken, och krisledningen började arbeta.

– Vi var redan på plats all­ihop som ingår i krisledningen. Vi hade genomfört en övning bara veckan innan, så vi kunde köra i gång direkt, säger Fredrik Jurdell, biträdande stadsdirektör och ansvarig i krislägen.

Krisplanen omfattar allt från utsedda ansvariga och kontaktpersoner till checklistor och mallar för de olika verksamheterna och vad som ska prioriteras.

– Första frågan blev att hantera alla som skulle ta sig hem när kollektivtrafiken stängdes ner, säger Fredrik Jurdell.

– Vi öppnade och bemannade snabbt fem lokaler i staden dit människor kunde gå. Vi tog också reda på om stadshuset var utsatt för hot och lokaliserade politiker och personal.

Ansvariga i olika verksamheter kontaktades.

– Det handlade om att till exempel se om människor stod utan hemtjänst för att personal inte kunde ta sig fram, och om det fanns skol­elever i utsatta situationer, säger Fredrik Jurdell.

En skolklass hölls kvar inne på en biograf under längre tid innan eleverna kunde lämna lokalen med hjälp av kommunen och polis.

Även på den kommunala Eiraskolan, ett par hundra meter från Stadshuset, gavs order om inrymning av alla elever ungefär en kvart efter dådet.

– Vi hann agera innan vi fick information från förvaltningen. Dagens teknik gör att man får reda på händelser snabbt, säger rektor ­Joakim Gode.

Föräldrar informerades om att de var tvungna att hämta barnen, ingen fick gå hem själv. Fritidspersonal stannade kvar efter arbetsdagens slut med de barn vars föräldrar inte kunde komma till skolan.

– Planer och rutiner fungerade bra, säger Joakim Gode.

Stockholms stads krisplan har tre kris­nivåer. Terrorattack räknas in i den högsta, extraordinär händelse. Då tar en krisledningsnämnd över. Den består av stadens borgarråd, med en omfattande beslutanderätt över kommunens verksamheter och åtgärder.

– På fredagskvällen samlades krisledningsnämnden för första gången någonsin, säger Fredrik Jurdell.

Första dygnet flöt arbetet på bra, men under nästa dygn tappade krisorganisationen lite fart. Samordningen via telefonkonferens med polisen och andra myndigheter fungerade inte utan friktion. Övning Styrbjörn hade behövts, menar Fredrik Jurdell.

– Vi behöver vässa samordningen och strukturerna. Vi hade beredskapen, men fick improvisera lite.

Iréne Svenonius (M), landstingsstyrelsens ordförande i Stockholms läns landsting, pratade med journalister om Sverigeförhandlingarna när larmet om attacken kom.

– Jag fick avbryta intervjun, ringde till landstingsdirektören för att få en första läges­beskrivning. Sedan sökte jag mina kolleger i den politiska ledningen för att säkerställa att de var i säkerhet och för att vi behövde träffas, berättar hon.

Landstinget har en regional katastrofmedicinsk beredskapsplan och utifrån den har alla akutsjukhus utarbetat egna krisplaner. Krisarbetet i landstingets alla delar sattes snabbt igång, allt ifrån ambulans- och akutsjukvården till trafikplanering och trafikledning. Landstinget centralt och akutsjukhusen gick upp i högsta beredskap, och omkring 15 skadade togs emot av akutmottagningarna.

Vården klarade av uppgiften.

– Akutsjukhusen var alla oerhört väl förberedda och hade kapacitet. De gick inte på toppen av sin förmåga, utan vårt sjukvårdssystem är redo att klara ännu större ansträngning. Det känns tryggt, säger Iréne Svenonius.

I måndags åkte hon och landstingsråden Anna Starbrink (L) och Kristoffer Tamsons (M) runt och tackade medarbetare på sjukhusen och i kollektivtrafiken.

Hon tycker att Samverkan Stockholms­regionen fungerade väldigt väl.

– Det spelar stor roll att olika myndigheter inom Stockholmsregionen känner varandra, är väl övade tillsammans och har lagt upp planeringen för vem som gör vad vid oförutsedda händelser. Nu kunde var och en snabbt axla sina roller, säger Iréne Svenonius.

Under veckan har landstinget gått från det akuta skedet till att ge möjlighet till krisstöd.

– Det är oändligt många fler än de som avled och skadades som berörs. Många har upplevt händelserna eller känner någon som drabbats.

Var det något som inte fungerade?

– Vi kommer säkert i utvärderingar att hitta saker som kan göras ännu bättre.

Stockholms stad har kritiserats för att det inte fanns fler betonglejon på plats Drottning­gatan. Men Fredrik Jurdell poängterar att de inte står inte där för att stoppa terrorister, utan för att hindra biltrafik.

– Fler betonglejon hade inte spelat någon roll. För att stoppa en lastbil krävs höj- och sänkbara pollare som i sin tur kräver bemanning. Den typen av utrustning placeras bara ut på signal från polisen.

Precis som i landstinget väntar nu utvärderingar.

– Vi måste tänka igenom vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas. Det går inte att skydda en stad helt. Det är en balans mellan öppenhet och säkerhet, säger Fredrik Jurdell.

Hans Perkiö

Torbjörn Carlbom

40 aktörer ska samverka vid terrorattentat och kriser

Startades av länsstyrelsen i Stockholms län som fyraårigt projekt innan det blev permanent verksamhet 2015. Syftet är att stärka den gemensamma förmågan att hantera bland annat terrorattentat eller andra större händelser. Det handlar om att samla information till gemensam lägesbild och samordna kommunikation. Ett fyrtiotal aktörer ingår, kommunerna och landstinget i Stockholms län, Polisen, Brandförsvaret, Trafikverket och SOS Alarm. Tanken att bilda Samverkan Stockholmsregionen uppkom efter att en nationell katastrofövning, Samö 2007, visat på problem i koordinering och samordning.

Så agerade landstinget när Stockholm var under attack

7 april

■ Efter lastbilsattacken vid 15-tiden gick landstinget centralt och akutsjuk­husen Södersjukhuset, Danderyd, S:t Göran och Karolinska upp i högsta beredskapsläget, katastrofläge. Ett tiotal skadade fördes till akutmottagningarna. En person avled på sjukhus. Vid 19.30-­tiden gick landstinget centralt ner till förstärkningsläge, den näst högsta nivån. Sjukhusen intog olika beredskapslägen.

8 april

■ Fyra patienter kunde lämna sjukhus. Tio vårdades fortfarande, varav fyra allvarligt skadade. Landstinget gick ner till lägsta beredskapsläge, stabsläge. Sjukhusen hade normalläge. ­Ambulanssjukvården förstärktes. Psykologiskt stöd gavs via ­extra krisstödstelefon.

9 april

■ Ytterligare en ­person skrevs ut från sjukhus. Två patienter på intensiven. Landstinget inrättade krisstödscentrum tillsammans med Stockholms stad.

Ämnen i artikeln:

Krisberedskap

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev