Stäng inte ute väljare som vill rösta

Vid valet år 2014 avslöjades stora brister vad gäller vallokalernas tillgänglighet. Ett stort antal medborgare som hade olika funktionsnedsättningar eller var nya i svenska språket hindrades då från att utföra sin kanske mest grundläggande demokratiska rättighet.

För somliga var vallokalerna för dåligt anpassade, för andra var information och nyheter inför valet alltför svårt att ta till sig.

Inför höstens val gäller det att göra det möjligt för fler att kunna rösta. Det som krävs är insikt och åtgärder från ett flertal aktörer i samhället, till exempel kommuner, informationsspridare och politiska partier.

Mycket av valrörelsen utspelar sig i text. I tidningen, i nyheter på nätet, i sociala medier och i partiernas kampanjmaterial går det att läsa sig till vad partierna står för. Men för den som har svårt att läsa, till exempel på grund av synnedsättning, dyslexi, kognitiv funktionsnedsättning eller är ny i svenska språket, kan det vara mödosamt eller till och med omöjligt att ta till sig informationen. Svårigheter att läsa begränsar möjligheten att ta till sig politiska budskap, bilda sig en egen uppfattning och använda sin rätt att påverka vilka som ska styra kommunen, landstinget och landet de närmaste fyra åren.

På samma sätt kan dåligt planerade och möblerade vallokaler försvåra röstandet för medborgare med språksvårigheter och olika fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Undersökningar som gjordes vid de senaste valen visade att valsedlarna varit dåligt placerade i var femte lokal. Mer än var tredje hade för lite utrymme bakom röstningsskärmarna och i nästan lika många lokaler var skyltar, symboler och texter svåra att upptäcka eller läsa.

En demokrati ska vara för alla. Kommuner och landsting, partier och politiker, opinionsbildare, bibliotekarier, lärare, nyhetsmedier och många andra i samhället har nu ett viktigt jobb att göra för att undanröja hinder inför valdagen den 9 september.

Positivt är att många av hindren är förhållandevis lätta att åtgärda. Texter kan skrivas på lättläst svenska, digitala tjänster kan göras tillgängliga och offentliga tal teckentolkas. I röstningslokaler kan trösklar undvikas, röstningsbås placeras luftigt och valsedlar ställas där så många som möjligt når dem. Det som krävs är en ökad medvetenhet om olika individers förutsättningar att kunna ta del av valdebatten på sina villkor, och sedan att fysiskt kunna ta sig till vallokalerna.

För att öka denna medvetenhet skickar MFD i dagarna ut en checklista till landets kommuner och regionala valmyndigheter. Listan beskriver vad som är särskilt viktigt att tänka på för att göra det möjligt att rösta för personer med nedsatt syn, hörsel, rörelse- och kognitionsförmåga samt personer med allergier och annan överkänslighet. Samtidigt presenterar MTM tips på tillgänglig läsning på sin webb, som till exempel den lättlästa nyhetssajten Allaväljare.se, dagstidningar som taltidning och faktaböcker om val i form av talböcker, punktskriftsböcker och på lättläst svenska. Dessutom kan opinionsbildare, lärare, bibliotekarier, politiker och journalister få tips om hur de kan underlätta för medborgarna att läsa på inför valet, på det sätt som passar var och en.

Alla har rätt att kunna sätta sig in i vad politik handlar om och därigenom kunna påverka sin framtid. För att det ska fungera måste fler aktörer i samhället skapa möjligheter för alla att kunna läsa och delta på sina egna villkor. Det är då de mänskliga rättigheterna uppfylls och demokratin får chansen att fungera fullt ut.

Magnus Larsson, generaldirektör Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)

Malin Ekman Aldén, generaldirektör Myndigheten för delaktighet (MFD)