Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Små bolag i välfärden mest lönsamma

Publicerad: 21 september 2016, 22:05

Förra året ökade välfärdsbolagens vinster, men lönsamheten är långt ifrån vad som ibland förs fram i debatten. Små individomsorgsbolag tjänar mest. Det visar Dagens Samhälles granskning av välfärdsbranschen.


De 1 200 största privata bolagen i välfärdsbranschen ökade sin genomsnittliga rörelsemarginal från 7,7 procent till 8,8 procent 2015. Det visar Dagens Samhälles granskning av de välfärdsbolag som omsätter över 10 miljoner kronor per år.

– Men här finns inga övervinster. Marginalerna är generellt något lägre än för tjänstesektorn i stort, säger Mats Fagerlund, ansvarig för vård och omsorg på revisions- och konsultbolaget Grant Thornton, som sedan länge grans­kar välfärdsmarknaden.

Enligt fackförbundet Unionen ligger rörelsemarginalen i snitt för börsnoterade tjänsteföretag på nästan 12 procent. Och enligt Statistiska centralbyrån (SCB) redovisar hela tjänstesektorn ett snitt på 9,5 procent.

Räknat i pengar blev det samlade rörelseresultatet drygt 10 miljarder. Efter räntor, amorteringar och avskrivningar återstod 6 miljarder i vinst före skatt. Storbolagen stod för ungefär 30 procent av pengarna. Men bara Praktikertjänst gjorde vinstutdelning, de andra återinvesterade i tillväxt och verksamhet.

– Vi har sett en förbättring av lönsamheten i några år. Branschen har mognat. Många större har effektiviserat. Sämre aktörer har fallit ifrån för att de inte klarar kvaliteten. Det offentliga ökar köpen av privat välfärd. Marknaden har stabiliserats.

I den politiska debatten talas det främst om välfärdsjättar som Attendo, Academedia och Humana. Men storbolagen är få och deras snittmarginal lägre än branschsnittet. 16 av de 1 181 välfärdsbolagen har intäkter på en miljard eller mer per år.  Tillsammans omsatte de 60 miljarder 2015. Rörelsemarginalen landade på 5 procent.

– Vi återinvesterar överskott i kompetensutveckling, teknologi, innovation, kvalitet, tillväxt och byggandet av nya äldreboenden. Humana är starka i flera segment, men lönsamheten i vissa är lägre, säger Rasmus Nerman, vd på Humana.

I topp i lönsamhet ligger i stället mindre omsorgsbolag med en omsättning på mellan 10 och 20 miljoner. Här är rörelsemarginalen i snitt 14 procent, och tillväxten låg förra året på över 23 procent.

– De gör inte samma inve­steringar, och de har inte samma satsningar på till exempel certifierade kvalitetsledningssystem. Många ägs också av drivna och kostnadsmedvetna entreprenörer som avstår lön för att i stället göra vinstutdelning, säger Rasmus Nerman.

Det är skattereglerna som driver entreprenörer mot vinstutdelning i stället för lön. Skatten på utdelning är 20 procent, skatten på lön betydligt högre. Lön kostar också företagen sociala avgifter.

De allra högsta marginalerna finns i ett mycket litet antal mindre bolag som framför allt driver hvb-hem, boenden för ensamkommande eller familjehem. Bara 17 av de 1 200 bolagen har marginaler över 40 procent (se tabell).

– Det är marknadskrafterna in action. Flyktingmottagandet exploderade, men boendeutbudet ökade inte lika snabbt. Då går pris och vinster upp. Men det är tillfälligt och ger skeva siffror, säger Henrik Jordahl, välfärdsforskare och programchef på Institutet för Näringslivsforskning.

Henrik Jordahl.

Trenden mot specialisering i många delar av välfärden lyfter också vinsterna.

– Kommunerna flyttar ut de mest komplicerade fallen inom individ- och äldreomsorg till specialistföretag, eftersom de inte kan upprätthålla kompetensen själva. Specialisttjänsterna är mer lönsamma, säger Mats Fagerlund.

Storbolagen är inte heller i topp när det gäller tillväxt. Tvärtom. 2015 växte de i snitt  med 5 procent. Att jämföra med 8,5 procent för samtliga 1 1810 företagen, som tillsammans sålde välfärd för över 110 miljarder kronor förra året.

– Kommuner och landsting vill köpa mer privata välfärdstjänster och så har det varit i flera år. Köpen ökar med runt 5 procent per år. Det är på riksplanet privat välfärd är politik, inte lokalt, säger Mats Fagerlund.

Tillväxten lär fortsätta, kanske rent av öka. Enligt branschorganisationen Almegas tjänsteindikator ökade efterfrågan på privat vård och omsorg med 10,6 procent under andra kvartalet. Och SCB pekade på särskilt stark utveckling inom vård, skola och omsorg i den senaste analysen av nationalräkenskaperna.

– Tillväxten var överraskande stark. Vi har snarare sett en avmattning det senaste året. Vi bedömer att det speglar stora uppdämda behov, säger Lena Hagman, chef­ekonom på Almega.

Hur ett eventuellt vinsttak slår mot marginaler och tillväxt återstår att se. Ilmar Reepalus välfärdsutredning överväger ett förslag som sätter ett tak i rörelsevinst baserat på bolagens kapital (se artikel på nästa sida). Men företag i välfärden har normalt bara ett litet kapital, vilket antyder att bara små vinster blir tillåtna.

– Marginalerna finns i småbolag där ägarna kan avstå lön för att i stället dela ut vinst. Det finns inga övervins­ter, säger Henrik Jordahl.

– Det är inte relevant att prata vinsttak. Kommunerna handlar ju inte upp tjänster om de inte är attraktivare än den egna verksamheten. Det vore olyckligt om utredningen inte kan prestera en analys av behovet och konsekvenserna av ett vinsttak. Nu blir deras utspel bara populistiska.

Rasmus Nerman på Humana ser ett vinsttak inte bara som ett hot mot den egna verksamheten, utan mot välfärden i stort.

– Viljan att investera minskar. Och det behöver vi verkligen inte nu. Sverige måste bygga 100 nya boenden per år det kommande decenniet. Vi behöver anställa 250 000 människor i välfärden, och många vill jobba privat, säger han.

Enligt Humanas beräkningar utför de till exempel äldreomsorg 10–20 procent billigare än kommunerna. I delar av individomsorgen är Humana 30 procent billigare. Och enligt Boverket bygger privata i dag vart fjärde nytt äldreboende.

– Vi borde diskutera förlusterna i välfärden, kommunernas överkostnader, inte vinster i bolag som producerar mer för pengarna till samma eller bättre kvalitet. Ett vinsttak blir bisarrt. Det skulle leda till sämre kvalitet och dyrare välfärd.

Torbjörn Carlbom, Reporter

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News