Sluta se urbanisering som ett hot mot landsbygden

Nära nio av tio svenskar bor i tätorter. Strömmen av människor som flyttat från landsbygd till stad har varit stor de senaste decennierna, men det framkommer sällan att det är nästan lika många som flyttat i motsatt riktning – tillbaka till landsbygden. Den bild som ofta förs fram är förenklad och stämmer inte med fakta som statistiken visar. För att politiken ska lyckas krävs ett nyktrare och mer nyanserat sätt att se på den statistik som utgör bränsle för debatten.

Befolkningsökningen i storstäderna beror främst på högre födelsetal och invandring – inte inflyttning från landsbygden. När alla befolkningsflöden vägs ihop visar statistiken att minskningen av landsbygdsbefolkningen varit blygsam sedan mitten av sjuttiotalet. Den minskade med ungefär en procent mellan 2000 och 2010, och därefter har minskningen varit ännu mindre. Därför bör inte landsbygdens överlevnad ställas mot en fortsatt stark utveckling av städer.

Vi konstaterar att mycket av den kunskap och forskning som finns kring urbanisering och samhällsbyggande inte når ut till dem som planerar och fattar viktiga beslut om våra städers utveckling. Det gäller inte minst de drivkrafter och förändringsverktyg som är med och avgör om en stad utvecklas åt ”rätt” eller ”fel” håll. I vår nya rapport, Framtidens goda stad, har vi identifierat tre drivkrafter som bedöms få en viktig roll i bygget av framtidens hållbara städer - täthet, innovationskraft och delaktighet.

Täthet används ofta i debatten om städer, men utgår oftast bara från exploateringstal. Aspekter som social, ekonomisk, kulturell, ekologisk och kreativ täthet är minst lika viktiga att ta hänsyn till i bygget av attraktiva miljöer, men glöms oftast bort. Alla dessa aspekter måste ses som ett system och konsekvensanalyseras. Verktyg för att göra detta saknas ofta i dagens stadsplanering.

Innovationskraft är avgörande för att skapa attraktiva städer som kan hantera framtidens stora utmaningar. I skapandet av innovationsmiljöer söker beslutsfattare ofta efter patentlösningar. Forskningen visar dock att sådana lösningar inte finns.

Delaktighet och medbestämmandeprocesser blir allt viktigare i bygget av attraktiva, urbana miljöer. Här har vi dock en lång väg kvar att gå. Delaktighetsprojekt inom stadsplanering sker ofta på låg nivå och aktörer som inte är traditionella beslutsfattare får sällan vara med och planera och bestämma.

Den forskning och nyckelkompetens som finns kring stadsbyggnad och samhällsplanering når inte i tillräckligt hög grad fram till stadsplanerare och politiska beslutsfattare. Detta innebär i förlängningen att möjligheten att skapa attraktiva och hållbara urbana miljöer försvåras. Den forskningskompetens som finns idag måste implementeras i kommunernas stadsplaneringsarbete.

Vi kan slutligen konstatera att det finns stora samhällsklyftor som vi måste ta itu med i Sverige, men att det vore olyckligt om lösningen skulle bli att ställa landsbygdens överlevnad mot en fortsatt stark utveckling av våra städer. Vi menar att vi med statistik kan visa att de stora städerna inte växer på landsbygdens bekostnad.

Björn O. Nilsson, vd Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)

Gabriel Urwitz, ordförande i styrgruppen Framtidens goda stad

Mari Broman, ordförande arbetsgruppen Urbaniseringens drivkrafter

Kristoffer Gunnartz, projektledare arbetsgruppen Urbaniseringens drivkrafter