Skolverkets gd ger oseriösa förslag

Allvaret i Skolverkets uppmaning till samling inskärps när generaldirektören Peter Fredriksson i en film på verkets hemsida talar direkt till oss och kräver uppslutning från alla som arbetar med skolan. En av ödesfrågorna Skolverket vill åtgärda är skolsegregationen, och myndigheten ger tips till kommunerna om vad de bör göra.  Tyvärr bortser Skolverket från att statens regler om fri etablering av vinstsyftande skolor sätter käppar i hjulet för kommunernas arbete mot segregation. Därtill låtsas Skolverket att vinstsyftande koncerner inte är ett särintresse. Deras felaktiga bild av skolans situation motverkar därmed verkningsfulla lösningar.

Skolverket föreslår att skolor kan ”förläggas så att elever med olika bakgrund möts”. Men åtgärden riskerar att bli verkningslös så länge som skolor konkurrerar om eleverna och vinstsyftande skolor kan etablera sig och locka de mer priviligierade eleverna bort från den nya skolan som skulle ha blivit blandad.

Ett annat förslag för att minska segregationen är ”samarbete mellan kommuner och fristående skolor i stället för konkurrenstänkande”. Men det är bara en spelad förhoppning att det kan fungera, så länge som skolorna faktiskt ska konkurrera och sortering av elever är betydelsefullt för skolkoncernernas lönsamhet.

Ett tredje förslag är ”kompensatorisk resursfördelning”, vilket redan tillämpas av alla större kommuner. Men det som kompenseras med ena handen tas tillbaka med den andra genom skolpengsprincipen.  Den drabbar nämligen skolor i utsatta områdena när de förlorar elever och därmed medföljande skolpeng, men de blir sällan av med motsvarande kostnad. Samtidigt gynnar skolpengen skolor med attraktiva högstatuselever som alltid kan ha fyllda klasser och fylld skola.

Varken i Skolverkets promemoria, i de förslag de lanserar på hemsidan eller i ett inlägg i DN, gör Skolverket någon skillnad mellan kommunerna och de vinstsyftande koncernerna Engelska skolan och Vittra, som de intervjuat.  De buntar ihop dem alla och kallar kommunerna och de vinstsyftande koncernerna enbart ”huvudmän”, som om de hade samma uppgift och samma intressen.

Men kommuner och privata skolkoncerner har olika uppdrag och olika intressen. Kommunen har ansvar för helheten. De finansierar hela skolväsendet och måste se till att alla elever har en skolplats, även år då befintliga skolor redan är fulla. Kommunen får också ta de kostnader som uppstår när kommunala och vinstsyftande skolor misslyckas: extra stöd, extra skolår i gymnasiet och på sikt försörjningsstöd och lägre skatteintäkter. Vinstsyftande koncerner däremot, kan koncentrera sig på att bedriva skola för de elever de finner lönsamma och på de sätt de finner lönsamt. Kommunen har intresse av att motverka skolsegregationen som är kostsam och som försvårar för kommunen att skapa ett gott samhälle för alla sina kommuninnevånare, när eleverna sorteras och några skolor blir förlorarskolor. Medan skolkoncerner som Engelska skolan har som affärsidé att attrahera de mer självgående eleverna och stöta ifrån sig de mer resurskrävande.

Skolverket skriver att en ”framgångsfaktor” är att skolpolitikerna är kunnig och att ”skolcheferna ger de lokala skolpolitikerna kunskap”. Även Skolverket behöver ge korrekt och relevant kunskap om svenskt skolväsende och vad som faktiskt krävs för att motverka skolsegregationen, när de informerar allmänheten och beslutsfattarna.

Kommunerna måste göra sitt för att motverka skolsegregationen och dess effekter, men detta måste paras med lagändringar, för att vi tillsammans ska kunna skapa en skola där alla barn får möjlighet att lyckas.

Boel Vallgårda, utredare med 29 års erfarenhet av resursfördelning och uppföljning i Uppsala kommun, författare till SKL:s skrift Socioekonomisk resursfördelning till skolor