Skolexperter förvånas över IT-bristen i svensk skola

SETT-mässan som startar tisdagen den 14 april är en samlingspunkt för Sveriges lärare som vill lära sig mer om att använda och integrera digitala verktyg i sin undervisning. Det är glädjande. Och det behövs. Det konstaterades när riksdagens utbildningsutskott nyligen träffade OECD:s skolexperter som uttrycker en förvåning över att ett så digitaliserat land som Sverige inte använder mer och bättre IT i undervisningen. Sverige behöver nu nationella initiativ för att säkerställa att digitala verktyg blir lika självklara som penna, papper och räkneböcker i klassrummet.

Jag har varit ute och besökt olika kommuner och konstaterar att det, trots satsningar på en dator till varje elev, saknas strategier och metoder för att integrera IT i undervisningen. I bästa fall används datorerna som en avancerad skrivmaskin och verktyg för informationssökning.

Men det finns undantag. På flera skolor i vårt land finns det engagerade lärare med ett intresse för IT. De har på allvar har tagit till sig nya arbetssätt och integrerat IT i sin undervisning. En återkommande kommentar är de inte kan tänka sig att gå tillbaka till enbart analoga verktyg.

I Danmark och Norge görs nationella satsningar på att få upp användningen av digitala verktyg i skolan. I Danmark har kommunerna skrivit under på att de tar ansvar för att den digitala infrastrukturen kommer på plats i alla skolor senast 2017. Staten å sin sida satsar pengar på att få igång en marknad och tillgång till digitala läromedel som inte bara är en bok i pdf-format samt på lärarfortbildning och nätverk för lärare som kan stödja varandra i användning av IT i skolan.

Vad händer i Sverige på nationell nivå? I princip ingenting. Utbildningsminister Gustav Fridolin har pratat om att fixa svensk skolas problem på 100 dagar och om skolans digitalisering. Men rent konkret står det stilla och i regeringens propositionslista finns ingenting om digitalisering av skolan.

I vår publiceras en svensk forskningsrapport som visar att elevers läs- och skrivförmåga blir bättre om de lär sig skriva och läsa med hjälp av en dator eller läsplatta. Rapporten visar på 20-procentiga resultatförbättringar på de nationella proven i årskurs tre och att pojkar presterar i princip lika bra som flickor.

IT i undervisningen är ett viktigt stöd till elever med olika svårigheter. Att inte alla elever i Sverige i dag som har dyslexi har tillgång till en egen dator är i sig anmärkningsvärt. Elever med annat modersmål kan ha tillgång till digitalt stöd på sitt modersmål hela tiden i klassrummet, i stället för bara en timme i veckan när modersmålsläraren dyker upp för att erbjuda studiestöd.

Många lärare vittnar om att eleverna skriver längre texter och bearbetar sina texter med hjälp av feedback från sina klasskompisar, något som är lätt att få till med digitala verktyg. Lärare spelar in sina lektioner och lägger ut så att elever kan gå in och titta igen. En del lärare väljer att vända på upplägget så att läxan blir att titta på lektionen hemma för att sedan ägna lektionen i klassrummet till fördjupning, diskussion och analys.

Precis som i Norge och Danmark, och som OECD har konstaterat, måste vi nu bestämma oss för att fylla datorerna med innehåll för att på så sätt utveckla och säkerställa skolans utveckling, framtid och likvärdighet. Det är dags för nationella ambitioner och satsningar för att digitalisera skolan.

2015 måste bli det år som vi på allvar börjar prata om datorer och läsplattor i skolan som lika självklara verktyg som penna, papper och räkneböcker.

Maria Stockhaus, riksdagsledamot (M)