Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

SKL sänder oroväckande signaler om lärarlegen

Med tanke på lärarbristen väcker det oro att Lärarförbundet och SKL flaggar för att det finns skäl att ytterligare skjuta på kravet på lärarlegitimation, skriver riksdagsledamoten Roger Haddad (FP).

Publicerad: 29 oktober 2014, 12:34

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Skjut inte upp kravet på lärarlegitimation igen!


Ämnen i artikeln:

LärarlegitimationKompetensutvecklingLärarutbildning

När man följt den skolpolitiska debatten de senaste femton åren är det ingen hemlighet att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) länge, och med kraft, motarbetat skärpta nationella behörighetskrav för lärarna.

Folkpartiet har alltid tagit striden för åsikten att lärare som ska anställas ska vara behöriga och ämnesbehöriga. I samband med höstens regeringsskifte har både Lärarförbundet, och SKL gjort ett antal uttalanden som direkt eller indirekt kan tolkas som att legitimationskraven kanske ska skjutas fram ytterligare.

Detta var också reaktionerna på Skolverkets senaste sammanställning, som knappast kom som en nyhet. Skolverket påvisade brister i behörigheter redan 2002, men den dåvarande socialdemokratiska regeringen agerade inte, och tyvärr heller inte SKL. Fram till 2007 fanns inte det systematiska arbetet som egentligen krävs av varje huvudman, men frågan aktualiserades genom Statskontorets rapport som regeringen beställt.

I Västerås agerade vi då lokalt i majoriteten med kartläggning av behörigheter, och vi införde ett system med fortbildning och krav som föregick riksdagens beslut 2011/12. Denna modell spreds sedan till övriga landet. Mitt under processen och införandet av riksdagens beslut har kommunerna återigen nu gjort halt i kartläggningsarbetet.

Det är inte ovanligt att kommunerna ropar på statligt ansvar trots att man är huvudman. Staten tar sitt ansvar genom skärpta krav på lärarutbildningen, bättre anpassade stadieindelade program och krav på lämplighet. Utöver detta satsas det på lärarlyft och annat. Kommunerna har enligt skollagen det yttersta ansvaret tills den dagen riksdagen beslutar om statligt huvudmannaskap.

Med tanke på lärarbristen och bristen när det gäller ämnesbehörigheten uppstår en oro när aktörer som SKL tonar ner läget eller när Lärarförbundet anser att det kan finnas skäl att återigen skjuta kravet att införa lärarlegitimation på framtiden. Arbetet är mitt i genomförandefasen och för några dagar sedan meddelade Skolverkets generaldirektör att nästan 200 000 lärare erhållit sin lärarlegitimation.

Den processen är viktig att landa och det är positivt att SKL förtydligar att man tar larmrapporten på allvar. Men det räcker inte. Kommunerna måste dels satsa på fortbildning, de måste åter införa systematiska kartläggningar eller få regionalt eller nationellt SKL-stöd för detta, och de måste fortsätta rensa den administrativa bördan för landets alla lärare samt satsa på fler karriärvägar.

Oberoende av de nationella skolreformer som Folkpartiet genomförde eller de beslut den nya regeringen aviserar i sin budget så har här SKL - med Skolverket som bra stöd - ett stort ansvar.

Roger Haddad, riksdagsledamot (FP), arbetsmarknads- och integrationspolitisk talesperson

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News