”Skärp lagen - skolmaten ska inte vara skräpmat”

Sverige har en lång tradition av att erbjuda alla elever näringsrik skolmat utan kostnad. Tyvärr ser vi en utveckling där allt fler skolor erbjuder eleverna matkuponger i stället för att servera lagad mat. Eleven kan då välja var hen vill köpa sin mat, med risk att många elever får sin energi från så kallad skräpmat (näringsfattig, kaloririk kost) i stället för fullvärdiga måltider. Näringsrik mat är en förutsättning för optimal inlärning. Vi föreslår att skollagen ska garantera alla gymnasieelever näringsriktiga skolmåltider, och att Skolinspektionen mer aktivt följer upp lagens krav.

Ohälsosamma matvanor är i dag en av våra största folkhälsoutmaningar. Fetma, ofta en direkt konsekvens av oproportionerligt stort intag av skräpmat, grundläggs ofta i barndomen, och fortsätter därefter in i vuxen ålder. Tyvärr finns ett klart samband mellan fetma i ungdomen och senare hjärtkärlsjukdomar och diabetes, liksom förkortad livslängd. Dessutom innebär fetma i många fall också nedsatt livskvalitet, både psykiskt och fysiskt. Frågan är om vi ska fortsätta spä på dessa problem genom att många av våra gymnasieelever äter skräpmat till lunch.

Ur folkhälsosynpunkt, och inte minst för den jämlika hälsan, är det av största vikt att alla skolelever får näringsrika skolmåltider. Tyvärr verkar utvecklingen gå åt fel håll. Praktiska gymnasiet i Karlskrona är ett exempel (Blekinge Läns Tidning 3 oktober). När restaurangen höjde priset sade skolan upp kontraktet. Eleverna hänvisades i stället till två snabbmatställen. Tidningen citerar några elever:

”– Det finns en meny för oss med kanske tio rätter som vi kan välja mellan. Det är kebab i bröd, kebabtallrik, kebab med ris bland annat och så några pastarätter. Vi tyckte väl att det var okej i början, men vi är inte så taggade på kebab längre.”

”– Det är inte okej tycker vi. Vi är ungdomar som studerar och behöver äta näringsrik och varierad mat.”

Skollagen garanterar sedan 2011 grundskoleelever näringsriktiga skolmåltider. För gymnasieelever finns däremot inget lagstöd för vare sig avgiftsfria eller näringsriktiga skolmåltider. I kommunala gymnasieskolor serveras skolmåltider, och därmed ingår dessa i skolpengen. Men kommunerna har i dag inte möjlighet att ställa krav på hur fristående skolor använder dessa pengar. För grundskolan har Skolinspektionen tillsynsskyldighet, men ingen myndighet följer i dag upp vilken mat som serveras gymnasieeleverna.

Vi önskar en skärpning på flera områden. Den lagändring som för sex år sedan gav grundskoleeleverna rätt till näringsriktiga skolmåltider bör så snart som möjligt utvidgas till att även gälla gymnasieelever. Vi menar att Skolinspektionen också bör bli mycket aktivare i sin tillsyn.

En rapport från Skolinspektionen 2012 visade att en majoritet av skolhuvudmännen inte levde upp till lagens krav. Bland annat behövdes en förbättring av den systematiska uppföljningen av att måltiderna verkligen är näringsriktiga. Men trots de konstaterade bristerna har Skolinspektionen inte publicerat något material som visar att förhållandena har blivit bättre.

De avgiftsfria skolmåltiderna är en viktig anledning till att Sverige ur ett internationellt perspektiv har en god och förhållandevis jämlik hälsa. Desto sorgligare är det att se hur innehållet i denna reform urholkas. Det behövs snabbt agerande i denna viktiga hälsofråga, så att alla ungdomar i Sverige har tillgång till näringsriktig mat.

Skribenterna är samtliga initiativtagare till Fetmainitiativet – ett upprop för att stävja fetmaepidemin.

Helena Dreber, allmänläkare

Erik Hemmingsson, fetmaforskare, docent

Lars Jerdén, allmänläkare, docent