Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Skandalnotan: 11-17 miljarder

Publicerad: 19 mars 2012, 18:03

Minimibemanning kommer sannolikt att ingå i Socialstyrelsens förslag som kommer om två veckor.

Foto: Colourbox

11 miljarder. Så mycket dyrare kan demensvården bli om kommunerna tvingas öka bemanningen. Totalt kan notan för vårdskandaler sluta på 17 miljarder kronor om Socialstyrelsen kräver högre personaltäthet inom all äldreomsorg.


Socialstyrelsen arbetar just nu för högtryck med att ta fram nationella riktlinjer för personaltätheten inom demensvården. Det tvingade oppositionen i riksdagen (S, V, MP, SD) fram i december 2010.Bakgrunden var att SVT-programmet Uppdrag Granskning avslöjat att ett kommunalt äldreboende i Piteå nattetid låste in dementa personer utan personal på plats hela natten.

Två månader senare gjorde Socialstyrelsen en räd mot 94 demensboenden i 48 kommuner. De oanmälda inspektionerna visade att sex av tio boenden hade för låg bemanning. Lika många var obemannade kortare eller längre del av natten.

Om två veckor väntas Socialstyrelsen presentera ett konkret förslag till riktlinjer för bemanningen. Enligt juristen Birgitta Resenius på Socialstyrelsen är det inte uteslutet att det kommer att innehålla en miniminivå, trots att Socialstyrelsen tidigare varit tveksam till att sätta en sådan siffra eftersom det saknas vetenskapligt underlag.

I riksdagsdebatten hänvisade flera politiker till en utredning som forskningsstiftelsen Äldrecentrum gjort kring bemanningen i demensvården. Utredningens slutsats var att 1,16 årsarbetare per boende är lagom.

Blir det en nationell norm måste bemanningen höjas med 35 procent, enligt beräkningar som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gjort. Och det skulle öka kommunernas kostnader för enbart demensvården med 11 miljarder kronor årligen.

—  Det är ju en enorm ökning! säger Staffan Werme (FP), ordförande i SKL:s beredning för primärvård och äldreomsorg.

För några veckor sedan bestämde riksdagen dessutom att Socialstyrelsen ska utreda bemanningen i hela äldreomsorgen och kanske sätta en siffra på lämplig personaltäthet även för resten av de särskilda boendena. Detta är ett direkt resultat av den intensiva debatten om vårdföretaget Carema Care, som anklagats för vanvård av gamla.

—  Jag tror att det leder till mer personal i äldreomsorgen, säger Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin, nu med stöd av en enig riksdag.

Staffan Werme tycker att rikspolitikerna har ett ”överhetsperspektiv” och driver fram nationell styrning för att de är angelägna om att visa handlingskraft i ett läge när äldreomsorgen är så omdiskuterad.

—  De insinuerar att kommunerna inte klarar sin uppgift. Men om den kommunala äldreomsorgen blir för bunden av statliga riktlinjer är det ingen vits med att den är kommunal.

Men även om statliga beslut ökar kommunernas kostnader för äldreomsorgen så anser riksdagens socialutskott att det inte kan bli tal om några extra statliga pengar.

—  I grunden handlar detta om att förverkliga det som kommunerna enligt socialtjänstlagen redan ska leva upp till. Därför är finansieringsprincipen inte tillämplig, anser Gustav Fridolin.

Fast SKL tänker inte stilla­tigande acceptera nya miljardkostnader.

—  Vi bevakar finansieringsprincipen. Om statliga myndigheter fattar beslut som innebär en ambitionsökning för kommunerna kommer vi att peka på våra beräkningar, säger Anna Ingmanson, biträdande chef för SKL:s sektion för vård och socialtjänst.

Skulle hela äldreomsorgen bli tvungen att höja bemanningen med 35 procent landar kostnaden på drygt 17 miljarder kronor per år.

Läs mer i nummer 10 av Dagens Samhälle.

Cecilia Granestrand

Reporter

cg@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev