Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Se inte frivilliga i välfärden som en besparingsåtgärd

En av de lösningar politiker har diskuterat för att hantera ökande behov av och förväntningar på omsorgen är fler ideella insatser. Men ideellt arbete kan inte stärka välfärden om det ställs emot det professionella arbetet. Fler frivilliga i offentlig äldreomsorg garanterar inte ekonomiska besparingar, skriver företrädare för bland andra Svenska Kyrkan och Kommunal.

Publicerad: 27 januari 2015, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ideellt arbete kan inte stärka välfärden om det ställs emot det professionella arbetet.

Foto: Sofia Sabel/ Röda Korset


Ämnen i artikeln:

Ideella sektornPersonalbristVälfärdstjänster

Välfärden i Sverige väntas möta större utmaningar i takt med en åldrande befolkning och många är i dag oroliga, i synnerhet för sin framtida äldreomsorg. En undersökning gjord av Humana visar att en dryg tredjedel av Sveriges befolkning i åldersgruppen 55-65 år känner stor oro över att inte få den omsorg de behöver när de bli gamla.

En av de lösningar politiker har diskuterat för att hantera ökande behov av och förväntningar på omsorgen är fler ideella insatser. Flera kommuner väljer i dag också att organisera egna volontärer i olika verksamheter för äldre. Men ideellt arbete kan inte stärka välfärden om det ställs emot det offentligt finansierade professionella arbetet.

Fler frivilliga i offentlig äldreomsorg garanterar inte ekonomiska besparingar; det kostar att rekrytera, utbilda och samordna ideella. Äldreomsorgen är också en verksamhet där det förutom yrkeskompetens är helt nödvändigt med stabilitet och kontinuitet. Det finns även ett allvarligt tankefel i idén om att använda frivilliga som besparing i en äldreomsorg med små resurser. Frivilliga låter sig nämligen inte beordras att utföra tjänster åt det offentliga utan har andra målsättningar med sitt engagemang.

En stark drivkraft för det ideella engagemanget är i stället den gemensamma idén om att i stort och i smått förändra samhället eller göra skillnad i människors liv utifrån den frivilliges egen ideologi. Det innebär att ideellas engagemang är en bra grund för att utveckla och förbättra en verksamhet. Men frivilligas tid och energi kan inte vara resurser som går att budgetera i den kommunala budgeten.

De ideella insatserna inom det organiserade civilsamhället är och har dock varit avgörande för att stärka den svenska välfärden. För många är det ovärderligt att kunna vända sig till en organisation som står fri från stat, kommun och landsting. Med internationella mått är det ideella engagemanget i Sverige också exceptionellt stort. Varannan svensk är engagerad i det organiserade civilsamhället och siffrorna har legat på samma nivå med till och med en viss ökning sedan början av 1990-talet.

Men vi kan inte ta denna unika frivilligmodell för given. Om de frivilliga insatserna ska öka behövs en fortsatt omfattande offentlig äldreomsorg. En stor del av de ideella insatser som bedrivs inom äldreområdet är nämligen varken direkt jämförbara eller utbytbara med den offentliga äldreomsorgen. Det offentliga och de idéburna organisationerna både gör och är bra på olika saker.

Detta stöds också av den nya forskningssammanställningen Ideella insatser för och av äldre – en lösning på äldreomsorgens utmaningar?, skriven av forskarna Magnus Jegermalm och Gerdt Sundström, som vi undertecknande organisationer har släppt tillsammans med Ersta Sköndal Högskola. Jegermalm och Sundström menar nämligen att den nordiska frivilligmodellen framför allt kännetecknas av ett stort offentligt åtagande som existerar parallellt och som en förutsättning för ett utbrett frivillig- och anhörigarbete.

Kombinationen av den nordiska välfärdsmodellen och den nordiska frivilligmodellen blir alltså avgörande för att fortsätta utveckla idéburna organisationer och samhället på det dynamiska sätt som skett här i Norden. En studieresa till England fick oss att inse att utvecklingen vi ser där inte är att föredra i Sverige. På andra sidan Nordsjön ökar andelen kontrakt mellan det offentliga och idéburna organisationer lavinartat. Utifrån strikt uppsatta ramar beställer staten välfärdstjänster från den idéburna sektorn och de fria offentliga bidragen som gynnar civilsamhällets innovation och påverkansarbete stryps mer och mer.

För att säkerställa att flera olika välfärdsaktörer agerar och utvecklas inom äldreområdet är det i stället helt centralt att vi idéburna organisationerna värnar vår integritet och självständighet. Det ideella engagemanget måste få ske på civilsamhällets egna villkor. Samtidigt måste personal inom den offentliga äldreomsorgen som upprätthåller både yrkeskompetens och stabilitet värderas.

Vi vill därför skicka med tre konkreta råd riktade till kommuner och landsting:

- Stötta idéburna organisationer i att organisera ideella i stället för att göra det själva.
- Ställ aldrig anställd personal och ideellt engagerade emot varandra, båda behövs, men för olika saker.
- Se inte idéburna organisationer och frivilliga insatser som en kortsiktig besparingsåtgärd, utan som ett långsiktigt utvecklingsarbete.

Anna Ardin, Forum – idéburna organisationer med social inriktning

Ingela Holmertz, Svenska Röda Korset

Elisabeth Hjalmarsson, Svenska kyrkan

Yeshiwork Wondmeneh, Kommunalarbetareförbundet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News