Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

SD:s röster mer värda än KD:s i kommunvalet

En viktig utgångspunkt för det svenska valsystemet är att det ska vara proportionellt. Mandatfördelningen ska spegla vilken andel av rösterna respektive parti har fått. Vid de senaste valen har det dock varit tydligt att det svenska valsystemet har flera brister.

Publicerad: 30 september 2014, 08:25

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LokalpolitikFörtroendevaldaKommunval

De verkligt anmärkningsvärda demokratiska problemen åskådliggjordes vid mandatfördelningen till flera av landets kommunfullmäktige. Problemen uppstod i kommuner som är uppdelade i två eller fler valkretsar. I dessa kommuner sker mandatfördelningen efter valresultatet i respektive valkrets. I Stockholms stad finns det totalt 101 ledamöter i kommunfullmäktige och mellan 16 och 19 mandat fördelas i de sex valkretsarna. Detta ger i praktiken en spärr mot mindre partier, som i flera valkretsar kan vara någon enstaka röst ifrån att vinna ytterligare mandat.

Det huvudsakliga syftet med att dela in stora kommuner i valkretsar är att ge dem som utses vid valet en lokal förankring och att minska avståndet mellan väljare och valda. Tanken är att personvalet ska underlättas och att olika delar av kommunen ska vara representerad i kommunfullmäktige. Men i många kommuner nominerar partierna redan i dagsläget kandidater som bor i stadsdelar eller områden som ligger utanför respektive valkrets. De flesta partier i till exempel Stockholms stad har de senaste valen haft en eller flera personer som toppat samtliga listor.

I Stockholms stad har den bristfälliga valkretsindelningen fått exceptionella följder vid de senaste valen. För Kristdemokraterna krävdes 9 562 röster per mandat i det val som precis har genomförts. Även Centerpartiet och FI behövde många röster per mandat; 9 123 respektive 9 026. Detta kan jämföras med Sverigedemokraterna som endast behövde 5 013 röster per mandat. Faktum är att S, MP och V endast fick 1,83 procent fler röster än Alliansen i Stockholmsvalet. Trots detta fick de förstnämnda partierna åtta fler mandat, snarare än två, vilket hade varit mer proportionellt.

Även i tidigare val har valsystemet snarare än valresultatet styrt mandatfördelningen. Vid valet till Stockholms kommunfullmäktige 2010 krävdes 4 652 röster för varje mandat Miljöpartiet fick. Kristdemokraterna fick 18 705 röster och ”betalade” därmed fyra gånger så många röster för partiets enda mandat. I kommunvalet 2006 fick Centerpartiet ett mandat på 15 205 röster, medan det för Socialdemokraterna räckte med 4 375 röster per mandat.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus har flera gånger påtalat det orimliga i det nuvarande valsystemet. Vi har förordat att valsystemet ändras genom att antalet valkretsar minskas till två eller tre så att mandatfördelningen står någorlunda i proportion till antalet röster respektive parti erhåller. Vi har mött motstånd från nästan alla partier.

Den nationella vallagskommittén har presenterat sitt delbetänkande om proportionalitet i val. För att förbättra förutsättningarna för en proportionell fördelning av mandaten mellan partierna i valkretsindelade kommuner föreslås bland annat att det från och med valet 2018 införs ett system med utjämningsmandat, vilket finns vid valen till riksdagen och landstingen. Detta är en bra ändring. Fram till dess får vi leva med att sammansättningen av kommunfullmäktige i flera kommuner i landet faktiskt inte återspeglar hur folket avlade sina röster.

Erik Slottner, gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms Stadshus samt ledamot av partistyrelsen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev