Satsningar på barnsjukvård kan minska segregationen

Polisen har i sina kartläggningar visat att Sverige har 61 utsatta eller särskilt utsatta områden. Vi kan konstatera att människors otrygghet ökar på dessa platser. Brottsförebyggande rådet har exempelvis rapporterat att kvinnor i socialt utsatta områden är mer otrygga än boende i övriga urbana områden. Arbetslöshet, hot, bilbränder, kriminella grupper, utpressning mot lokala företagare, hedersförtryck och personrån förekommer alldeles för ofta. Förorterna behöver en ökad trygghet för de som bor och verkar här.

Därför föreslår Kristdemokraterna 10 000 fler poliser för att öka tryggheten i utsatta områden. Samtidigt behövs förebyggande och långsiktiga åtgärder om vi ska nå resultat. Här har barnavårdscentralerna (BVC) en viktig roll i framtiden för att möjliggöra integration och goda uppväxtvillkor för barn i förorter.

Det här gäller inte minst i Stockholm. Vi har de senaste åren provat ett hembesöksprogram i Rinkeby med goda resultat. I detta projekt erbjuder barnhälsovården alla nyblivna förstagångsföräldrar sex extra hembesök av BVC-sjuksköterska och föräldrarådgivare. Genom detta projekt har BVC kunnat erbjuda grupper med stora behov ett stöd i sin föräldraroll. Det har också gett föräldrarna i Rinkeby ökad kunskap om det svenska samhället. Vaccinationsgraden har ökat och antalet akuta ärenden minskat hos gruppen som fått hembesök.

Enligt en rapport till regeringen visar amerikansk forskning att åtgärder med hembesöksprogram från BVC kan ha långsiktig och positiv effekt på ungdomsvåld och kriminalitet. Nu bygger vi därför ut Rinkebyprojektet till fler förorter i Stockholms län, såsom Rågsved, Skärholmen, Fittja och Hässelby.

Som barnlandstingsråd de senaste fyra åren har det också blivit tydligt för mig att BVC behöver mer resurser för att klara sitt uppdrag. Personalen får i dag bära ett mycket tungt lass för att ge god vård till barn och deras familjer. Därför behöver barnhälsovården med sitt viktiga uppdrag uppvärderas och byggas ut. Jag och KD i Stockholm går till val på att höja den ekonomiska ersättningen till barnhälsovårdscentraler. Vi vill samtidigt fortsätta att satsa på riktade insatser i områden där behoven är större.

Kommuner och landsting måste också samarbeta bättre. Här spelar familjecentralerna en mycket stor roll. KD har arbetat för familjecentraler under många år, vilket har gjort att fler och fler familjecentraler med öppen förskola, BVC och kurator har öppnat i många delar av Sverige. Sådana här samarbeten måste vi få fler av. KD i Stockholm vill därför införa en samverkanspeng från landstinget till de kommuner som inrättar familjecentraler.

En ny forskningsrapport från SNS (Studieförbundet för näringsliv och samhälle) har studerat hur fri spädbarnsvård påverkade personernas hälsa, utbildningsnivå och inkomster senare i livet. Forskarna kunde visa att tidiga insatser från vården har kunnat bidra till långvariga förbättringar i människors livsvillkor.

När Sverige införde allmän barnhälsovård på 1940-talet minskade spädbarnsdödligheten och livslängden ökade. Läs- och skrivfärdigheterna förbättrades genom att BVC-program introducerades. Idag ser utmaningarna annorlunda ut, men även i vår tid  kan BVC bidra till att utjämna skillnader i livschanser.

Våra satsningar går ut på att arbeta tillsammans. Vi bedömer att det kan ge ringar på vattnet och ge möjligheter till en förbättrad integration. Det barn som får en hälsosam start i livet med föräldrar som är bekväma i sina roller har bättre förutsättningar att leva ett friskare, tryggare liv som en naturligt integrerad medborgare i det svenska samhället.

Ella Bohlin, äldre- och barnlandstingsråd (KD), Stockholms läns landsting