Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag11.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunpolitik

Sanandaji klipper och klistrar ur vår rapport

Sanandaji väljer citat som passar den egna tesen. Vår slutsats är fortsatt: välfärdsbehoven ökar snabbare än skatteunderlaget, men ju förr vi kan få utrikes födda i arbete desto bättre.

Publicerad: 27 oktober 2017, 03:25

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

SKRFlyktingmottagande

Nationalekonomen Tino Sanandaji klipper och klistrar ur vår ekonomirapport. Allt för att det ska passa den egna tesen. Det känns därför nödvändigt att repetera vad vi verkligen skriver i denna samt tidigare rapporter från SKL.

SKL:s ekonomirapporter utgår ifrån noggranna beräkningar och analyser. I vår senaste rapport visar vi att kostnaderna för välfärden rent beräkningstekniskt skulle överstiga skatteintäkterna om ett par år. Om inget görs. Gapet orsakas av ålderssammansättningen av Sveriges befolkning liksom av konjunkturen.

Det är ett faktum att antalet inrikes födda i arbetsför ålder minskar framöver och att andelen unga och äldre ökar i betydligt snabbare takt. Och det är enbart på grund av att antalet utrikes födda ökar som vi ändå får fler personer i arbetsför ålder.

Sanandaji skriver att vår rapport inte sticker under stol med att fler med flyktingbakgrund pressar ned arbetsutbudet. För att stödja detta har han klippt ett citat som är felaktigt i sammanhanget eftersom arbetsutbudet ökar tack vare invandringen.

Vi skriver i vår senaste ekonomirapport att flyktingar minskar det genomsnittliga arbetskraftsdeltagandet – åtminstone på kort sikt. Men utan invandring hade vi alltså haft ett lägre arbetskraftsutbud, det vill säga en minskning av antalet personer som står till arbetsmarknadens förfogande.

Sanandaji är kritisk till en intervju med mig i Dagens Industri, där det hänvisas till flyktinginvandringen. Det är självklart svårt att säga exakt vilka effekterna blir. I Ekonomirapporten från maj 2017 (se nedan) undersökte vi invandringens inverkan på ekonomin, utan att dela upp den invandrade befolkning i flyktingar eller personer som invandrat av andra skäl. Vi konstaterade då att invandringens effekter över tid är någorlunda neutrala med betoning mot det positiva hållet rent ekonomiskt. Notera att vi bara analyserar effekterna för kommuner och landsting.

Sysselsättningen för invandrade personer ökar i ungefär samma utsträckning som behoven av välfärden i kommuner, landsting och regioner. Det är därmed inte andelen utrikes födda som är orsaken till gapet mellan intäkter och kostnader.

Vi drar även slutsatsen att invandringen, med en avsevärt förbättrad integration och ökad sysselsättningsgrad för utrikes födda, delvis skulle kunna mildra demografins utmaningar.

För att summera: Vi står inför en situation där skatteunderlaget inte ökar i samma takt som välfärdsbehoven, men ju snabbare vi kan få den utrikes födda befolkningen i arbete desto bättre. Om vi inte hade haft någon invandring hade vi inte haft något tillskott i arbetskraften.

Se diagram från Ekonomirapporten, maj 2017 Utrikes föddas bidrag till demografiska behov kontra sysselsättning Bilden visar den procentuella årliga ökningen av förväntad sysselsättning för utrikes födda samt procentuell ökning av demografiska krav för samma grupp. Demografiska behov = kostnadsökningar för välfärdsstjänster i kommuner, landsting och regioner relaterat till förändringar av befolkningsmängd och ålderssammansättning.

Annika Wallenskog, chefsekonom Sveriges Kommuner och Landsting

Utrikes föddas bidrag till demografiska behov kontra sysselsättning

Bilden visar den procentuella årliga ökningen av förväntad sysselsättning för utrikes födda samt procentuell ökning av demografiska krav för samma grupp.
Demografiska behov = kostnadsökningar för välfärdsstjänster i kommuner, landsting och regioner relaterat till förändringar av befolkningsmängd och ålderssammansättning.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SKRFlyktingmottagande

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev