Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Samhället stärks av att fler får tillgång till bibliotek

Kulturrådets satsning att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet visar att bibliotekens behov är stora och varierande, skriver Lotta Brilioth Biörnstad, enhetschef Kulturrådet.

Publicerad: 25 oktober 2018, 18:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

BibliotekKulturKommuner

Folkbiblioteket har en viktig roll som demokratisk mötesplats där människor med olika bakgrund och förutsättningar kan mötas. Biblioteket har i uppdrag att främja läsning, språkutveckling, medie- och informationskunnighet och bildning. Folkbiblioteken möjliggör deltagande i kulturaktiviteter och samtal.

Kulturrådet genomför på regeringens uppdrag en satsning under åren 2018–2020 för att stärka folkbiblioteken i Sverige. 225 miljoner kronor om året ska fördelas till Sveriges kommuner.

Syftet är att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. Det är ett tillfälligt stöd som syftar till att ge långsiktiga effekter för att nå fler samt öka inkludering och delaktighet.

Samtidigt pågår ett arbete för att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Hur ska framtidens bibliotek se ut? Kungliga biblioteket har i uppdrag av regeringen att ta fram en sådan strategi och ett sekretariat ska presentera resultatet av sitt arbete i mars 2019. Nu finns möjlighet att i strategin fånga upp de behov och förutsättningar som kommer till uttryck inom Stärkta bibliotek.

Folkbiblioteken önskar breda och varierade insatser, med allt från lådcyklar, skaparverkstäder, attraktiva rum, meröppet, hörslingor, uppsökande till äldreboenden och förskolor och utökad ungdomsverksamhet.

Vi skulle vilja se mer av folkbibliotekens verksamhet i utkastet till nationell biblioteksstrategi. Några exempel är hur läsklyftor ska överbryggas eller hur folkbiblioteken kan verka för människors rätt till alla sina språk.

Folkbiblioteken har potential att vara en central aktör i lokalsamhället genom samarbeten med exempelvis äldreomsorg, studieförbund, fritidshem, psykiatri, vårdcentral, kriminalvård, barnhälsovård, arbetsförmedling och badhus. Satsningen Stärkta bibliotek bygger på tillit till kommuners förmåga att bedöma vad som är viktigt för framtidens bibliotek på lokal nivå.

Det samlade intrycket av ansökningarna från landets kommuner är att behoven är stora och varierade. En kommun vill ta fram en arbetsmodell för läsfrämjande för små barn, en annan anställer en uppsökande landsbygdsbibliotekarie och en tredje satsar på digital delaktighet.

Utgångspunkten är den lokala situationen. Som till exempel den glesbygdskommun som sökt pengar för att utveckla en skaparverkstad. Biblioteket ligger nära busshållplatsen och är redan i dag ett väntrum. Genom sin skaparverkstad vill de erbjuda meningsfull sysselsättning och bli den plats där invånarna kan mötas och utvecklas tillsammans.

Hur skulle ett sådant behov fångas upp om inte kommunerna själva kunde ansöka om medel för att stärka sin biblioteksverksamhet? Vår förhoppning är att statliga satsningar på bibliotek även fortsättningsvis kan svara mot behov som uttrycks av landets 290 olika kommuner.

Lotta Brilioth Biörnstad, enhetschef Kulturrådet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

BibliotekKulturKommuner

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev