Så utser vi superkommunerna

Inledningsvis togs åtta parametrar i beaktning. Därefter har modellen vuxit, och år 2022 ingår över 140 parametrar uppdelade i 18 kategorier.

Varje år tas några nyckeltal bort och andra läggs till, av olika anledningar. Kanske har bortfallet blivit för stort, kanske samlas mätvärdet inte längre in eller så har något annat tillkommit som fångar upp samma sak.

Utmärkelsen Årets superkommun ges till tre kommuntyper, men det kan sägas på en gång: att dela in landets 290 kommuner i tre grupper där alla i varje grupp är lika går inte. Skillnaderna är alltför stora. 

LÄS MER: De är Årets superkommuner 2022 

Men någonstans ska gränsen dras, och alltför många kommungrupper blir oöverskådligt. Vi har därför landat i att en uppdelning i tre kategorier, enligt SKR:s kommungruppsindelning, är det bästa – eller minst dåliga – alternativet.

Varje kategori innehåller ett antal nyckeltal som sammantaget avgör kommunens poäng inom kategorin. Poängsumman för alla kategorierna ligger sedan till grund för rankningen. I tabellen nedan finns alla kategorier och variabler listade.

Nyckeltalen har olika vikt i undersökningen. De som grundar sig i registerdata har getts större vikt, därefter kommer egenrapporterade uppgifter. Lägst vikt har de som bygger på åsikter, exempelvis brukarundersökningar. Mätvärden som har stort bortfall, eller där senast tillgängliga uppgift är några år gammal, har också viktats ner.

Även de olika kategorierna väger olika tungt i undersökningen, beroende på vilken statistik som finns tillgänglig och hur stor del kategorin i fråga kan sägas utgöra en kommuns kärnuppdrag.

LÄS MER: Här är Årets Superkommuner 2021

Framför allt mindre kommuners värden kan variera kraftigt från år till år. Oftast använder vi därför flerårsgenomsnitt, för att undvika att enskilda år får alltför stort genomslag.

Vi jämför också två flerårsgenomsnitt för att titta på utvecklingen. Tanken är att premiera kommuner som har en positiv utveckling, oavsett nivå.

Naturligtvis ska man också ha med sig att kommunerna har väldigt skilda förutsättningar. Framför allt den socioekonomiska sammansättningen korrelerar kraftigt med placering. Många kommuner har god draghjälp av närliggande storstäder, flygplatser, sommarstränder eller berg med skidbackar. Att ta bort effekten av omständigheter bortom kommunens kontroll låter sig tyvärr inte göras.

Det betyder att undersökningen inte kan tas som ett absolut slutbetyg över kommunernas verksamhet. Men i jakten på det kommunala framgångsreceptet finns mycket att lära av varandra. Superkommunerna är ett försök att åskådliggöra det.

Lejonparten av datan vi samlar in kommer från Kolada, men uppgifter hämtas också från SCB, Skolverket och Svenskt Näringsliv.