Så stärker vi civilsamhällets roll i demokratin

Sverige har ett starkt och livaktigt civilsamhälle. Det ideella engagemanget är högt och stabilt: 53 procent av svenskarna utför ideellt arbete, i genomsnitt 15 timmar i månaden. Inte minst den senaste höstens flyktingkris visar på civilsamhällets nyckelroll, där både etablerade organisationer och nya initiativ mobiliserade människors engagemang.

Den senaste tidens rapporter om de utmaningar som finns i många av Sveriges socioekonomiskt utsatta bostadsområden accentuerar också behovet av en mobilisering av alla goda krafter. Initiativ bör tas för att fånga kraften i det civila samhället.

Här kan civilsamhällets organisationer definitivt göra skillnad för ökad social sammanhållning och trygghet.

Mitt uppdrag har omfattat att stärka det civila samhällets roll i demokratin och underlätta för organisationer att driva verksamhet. I mitt uppdrag har även ingått att identifiera hinder för det civila samhällets verksamheter och jag kan konstatera att det finns många sådana.

Min slutsats är att det behövs en palett av olika möjligheter för att bättre ta tillvara det ideella engagemanget. Här är ett urval av utredningens förslag:

1. Förstärkt kunskap, samverkan och återkoppling
.

Kompetenshöjande insatser för statliga myndigheter och krav på konsekvensanalyser avseende effekter för civilsamhället från utredningar och vid regelgivning. En tydligare myndighetsstyrning som synliggör civilsamhället för varje relevant myndighet.

Återrapportering av myndigheternas kontakter och samråd med civilsamhället till regering och riksdag. Fortsatt arbete med lokala och regionala dialog- och överenskommelseprocesser i syfte att genom samverkan bättre tillvarata vad civilsamhället erbjuder.

2. Minskat krångel och enklare kontaktvägar
.

Förenklingar av rutiner och krav i samband med ansökning om och redovisning av bidrag. En webbaserad guide för civilsamhället och en lotsfunktion på kommunal nivå, bättre information och stöd från myndigheter och kommuner i för organisationer avgörande skeden såsom start, anställning eller vidareutveckling av verksamheten. En förenklingsjakt på samma sätt som för företag, i syfte att minska civilsamhällets regelbörda.

3. Stärkt roll för civilsamhället i socioekonomiskt utsatta bostadsområden.

En nationell delegation tillsätts för att ge långsiktiga incitament för organisationerna att i samverkan med andra aktörer bygga plattformar för civilsamhället i socioekonomiskt utsatta områden. Att tillvarata de lokala föreningar som finns för att systematiskt bygga tryggare förortsområden. Skolan får en tydligare roll i att öka ungas kunskap om civilsamhället i stort och möjliggöra ingångar till föreningslivet.

4. Stärkta möjligheter att delta i upphandlingar och idéburna offentliga partnerskap
.

Åtgärder vidtas för att underlätta för civilsamhället att delta i offentlig upphandling och idéburet offentligt partnerskap. Upphandlingsmyndigheten ska utforma vägledningar för upphandling och arbeta fram upphandlingskriterier som beskriver de mervärden civilsamhällets organisationer står för.

Civilsamhället med dess mångfald och myller av organisationer och särarter utgör en egen sektor med egna förutsättningar och drivkrafter. Det engagemang som finns i det civila samhället är till gagn för såväl individer och grupper som för samhällsekonomin.

Civilsamhället kan i samverkan med det offentliga utgöra ett socialt kitt och bidra till att lösa utmaningar som det offentliga på egen hand inte mäktar med.

Mina förslag i dag handlar om att presentera en palett av möjligheter för ett stärkt civilsamhälle men också om att öka förståelsen för varför civilsamhället är viktigt.

Att civilsamhället skapar värden för dem som deltar, men också värden i form av social sammanhållning, arbetstillfällen, verksamhet i glesbygd och mycket annat. Att civilsamhällets organisationer förstår sin lokala omgivning, är snabbfotade och kan agera snabbt för att lösa ett uppstående samhällsproblem.

Det har uppstått ett gap mellan politiskt uttalad vilja, bland annat manifesterad i politiken för det civila samhället, och omsättningen av denna vilja i praktisk verklighet.

Det sker inte medvetet utan dels på grund av okunskap om civilsamhället och dess särarter, dels på grund av svårigheter att se hur man på ett systematiskt sätt ska kunna bedriva samverkan med civilsamhället.

Förhoppningen är att mina förslag ska bidra till att sluta detta gap.

Dan Ericsson, särskild utredare, Utredningen för ett stärkt civilsamhälle