Så snabbt ökar välfärdsnotan

2014 var första året på länge utan extra turbo på kommunekonomin. Nu fanns inga glada bonusmiljarder från Afa-försäkringarna, inga konjunkturkrismiljarder från regeringen. Ett år att klara bara på egna meriter.

Förhandsgissningen var att det också skulle synas på kommunernas resultat. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gissade på 5 miljarder i överskott, en markant försämring från de senaste årens stadiga nivå på 10–15 miljarder.

Men när de preliminära årsboksluten nu kan summeras hos Statistiska centralbyrån (SCB) visar det sig att kommunerna återigen överträffat förväntningarna. Det samlade resultatet för de 290 tillsammans landar på 10,5 miljarder.

Det är en handfull kommuner som står för omständigheterna som överraskar och skickar upp resultatet. Det handlar dels om smått gigantiska reavinster på olika försäljningar i Stockholm och Nackas jätteförsäljning av en fjärdedel av alla sina verksamhetsfastigheter till Rikshem. Det gör att huvudstadens resultat når upp till 3,45 miljarder och Nackas till nära 1,3 miljarder.

I Norrbotten har LKAB betalat ut en första ersättning både till Gällivare och Kiruna inför återuppbyggnaden av kommunal infrastruktur som måste rivas när gruvbrytningen avancerar in under bebyggelsen. Sammantaget påverkar det resultatet i de kommunerna med cirka 800 miljoner.

Om de här kommunerna räknas bort från totalen syns den egentliga ekonomiska statusen i Kommunsverige tydligare. Kvarvarande 286 presterade 5 miljarder i överskott. Genomsnittresultatet landar då under 600 kronor per invånare. Det ligger klart under den tumregel som säger att kommunerna behöver överskott på 2 procent av skatter och statsbidrag över tid för att hållbart finansiera sin verksamhet. Det motsvaras lite snällt räknat av cirka 900 kronor per invånare.

– Många har små marginaler, så är det. I delårsboksluten trodde över 100 kommuner att de skulle göra förlust 2014, säger Annika Wallenskog, biträdande chefekonom på SKL.

Antalet förluster i boksluten blev till slut 58. Mer än dubbelt så många som året in­nan. Förutom Lidköping längst ner, som är ett särfall (se sidotext), så utgörs botten på resultatlistan av kommuner med likartade signalement: få människor som blir allt färre utspridda på stor yta med mycket träd.

– Egentligen finns inget övergripande samband mellan krympande kommuner och dålig ekonomi. Det finns många exempel på motsatsen. Däremot börjar vi se ett antal där ekonomin är ett stort problem, och gemensamt för dem är just att de är små och tappar invånare, säger Annika Wallenskog.

Att det är fullt möjligt att klara kommunekonomin även i en krympande kommun kan ses som ett bevis på att utjämningssystemet fungerar, menar hon. Samtidigt som hon poängterar att kravet på gott och starkt ledarskap ställs extra höga i de kommunerna.

– Det är inga obehagliga beslut att bygga en skola. Att låta stänga en är däremot krävande, påpekar Annika Wallenskog.

Mer än hälften av kommunerna ligger på resultat under 600 kronor per invånare. För många av dem är resultaten ohållbart svaga. De riskerar att få det extra besvärligt de kommande åren.

För nu väntar ett mandomsprov på kommunekonomin för i princip alla. Kostnaderna skjuter fart på samtliga de tunga verksamhetsområdena: skolan, förskolan, äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen – ja, till och med gymnasieskolan börjar öka volymerna efter flera år av tillbakagång.

Räknat från 2013 till 2020 beräknas volymerna öka med 19 procent i grundskolan,

13 procent i förskolan och äldreomsorgen. På sju år. Demografin tjurrusar, och den kommer att vara uthållig.

– Det blir ett jättedilemma. Kommunerna har haft ett demografiskt tryck motsvarande 0,5 procent per år. Det blir fördubblat nu och det kommer att hålla i sig till 2030, säger Annika Wallenskog.

Från 80-talet och fram till 2005 minskade försörjningsbördan och andelen arbetsföra i befolkningen växte, för att sedan stå still. Det är en starkt bidragande orsak till att kommunal verksamhet kunnat expandera och klara ekonomin.

Nu ökar försörjningsbördan enormt. Antalet 80-åringar och äldre växer med cirka 60 procent till 2030, samtidigt som antalet i arbetsför ålder inte alls hänger med.

– Och kostnaderna för kommuner och landsting är högst just i gruppen äldre, konstaterar Annika Wallenskog.

Det blir en mäktig utmaning. Och den kommer inte klaras utan kommande skattehöjningar.

– Jag tror vi kommer att få se skattehöjningar, och många mindre kommuner kommer att tvingas till det. Frågan är hur det kommer att påverka dem, säger Annika Wallenskog.

LÄS MER I TIDNINGEN: Beställ en prenumeration här.