S och M: Stockholmsregion väcker många frågor

Frågan om en omorganisering av dagens läns- och landstingsindelning diskuteras för närvarande runt om i Sverige, inklusive i Stockholm. Indelningskommittén har lagt fram ett förslag till ny geografisk indelning av Sverige i sex storregioner. I Stockholm har landstinget genomfört en remissrunda bland länets kommuner om att bilda region i Stockholm utifrån nuvarande geografiska gränser, ett förslag som Stockholms stad i bred politisk enighet har avstyrkt.

Sverige står inför en rad betydande samhällsförändringar. Globala megatrender som migration, digitalisering och urbanisering ställer nya krav på offentliga institutioner och hur samhällsfunktioner bäst anpassas till dagens och morgondagens förutsättningar. Det är därför fullt befogat att föra en diskussion om hur dagens offentliga strukturer bäst organiseras för att möta denna utveckling.

Diskussionen om en regionbildning i Stockholm har dock börjat i fel ända. Vi anser att det finns minst fem tungt vägande skäl för att inte nu gå vidare med det aktuella förslaget till regionbildning för Stockholm:

1. Stockholm är Sveriges största och viktigaste storstadsregion. Länet skiljer ut sig kraftigt från övriga landet bland annat vad gäller ekonomisk tillväxttakt, urbaniseringsgrad och befolkningsutveckling. Stockholmsregionen har på senare år visat att regionens aktörer klarar av att lösa de centrala frågorna om infrastrukturen, byggande och tillväxt med nuvarande organisation och ansvarsfördelning.

Förändringar i ansvarsfördelningen mellan statliga, regionala och lokala aktörer i länet bör därför motiveras med vad som bäst gynnar Stockholmsregionens utveckling och tillväxt, grundat i hur Stockholms unika förutsättningar ser ut.

2. Den funktionella arbetsmarknads- och identitetsregionen är större än en geografisk gräns om Stockholms län. Denna funktionella region förändras över tid med anledning av bland annat infrastrukturutbyggnad, vilket kräver andra och smidigare sammarbetsformer, varav Mälardalsrådet är en och Stockholm Business Alliance är en annan. Indelningar som begränsar den funktionella regionen riskerar att försämra regionens framtida utvecklingsmöjligheter.

3. I motsats till vad som på sina håll har påståtts föreligger det inte något utbrett stöd i länets kommuner för regionbildning, vilket framgår av remissvaren. Tvärtom är länets kommuner splittrade i frågan och också många av de som svarar jakande gör det med inte obetydliga förbehåll. Frågan skär genom såväl länets kommuner som genom partier och koalitioner. Detta talar för att det totalt sett saknas tillräckligt politiskt mandat för att gå fram med en regionbildning i nuläget.

4. Stockholms läns landsting föreslår att en regionbildning skulle träda ikraft den 1 januari 2018. Det skulle fordra riksdagsbeslut i mitten av 2017. Indelningskommittén ska lämna sitt betänkande senast i augusti 2017. Resultatet av kommitténs arbete, och de eventuella förslag som blir följden av det, bör rimligtvis inväntas innan frågan om regionbildning i Stockholms län prövas. Det talar för att frågan bör anstå till nästa mandatperiod.

5. Tidplanen som föreslås av Stockholms läns landsting förhåller sig inte heller till den geografiska omfattningen av en Region Stockholm som föreslagits av Indelningskommittén. Indelningskommittén föreslår att Region Stockholm skulle inkludera Gotland. Det reser ytterligare frågor avseende exempelvis effekter på det kommunala utjämningssystemet, finansiering av Gotlandstrafiken, hälso- och sjukvårdens finansiering, liksom frågor om demokratiskt inflytande vid ny valkretsindelning.

Dessa frågor är synnerligen komplexa och skulle ha kännbara ekononomiska konsekvenser för en nybildad region, varför de måste utredas grundligt innan det är försvarbart att faktiskt bilda en region.

Vi vill söka de bästa lösningarna för hur Stockholmsregionen kan växa och utvecklas till förmån både för regionens invånare och för Sverige som helhet. En väsentlig frågeställning är exempelvis hur axeln Stockholm-Arlanda-Uppsala kan utvecklas och stärkas. Detta samband är inte främst av regional karaktär utan är av nationell betydelse, såväl vad avser transportinfrastruktur som arbetsmarknad och samverkan inom forskning och högre utbildning. För oss är det inte uppenbart hur en regionbildning enligt vad som nu har föreslagits svarar på dessa angelägna frågor.

Karin Wanngård, finansborgarråd (S) Stockholms stad

Joakim Larsson, oppositionsborgarråd (M) Stockholms stad

Kjell Jansson, förbundsordförande (M) Stockholms län