Rödgrön knockout i kommunerna på söndag

Opinionsinstitutet Skop har för Dagens Samhälles räkning gjort en exklusiv mätning av väljarsympatierna i kommunpolitiken. Drygt 1 000 väljare har också fått ranka de viktigaste frågorna inför kommunvalet.

Undersökningen visar flera tydliga skillnader mellan rikspolitiken och kommunpolitiken:
• S och C får större stöd på kommunal nivå än på riksplanet och S stärker sin position som klart största parti i kommunpolitiken.
• M, SD och MP är tvärtom svagare i kommunpolitiken än i rikspolitiken.
• Skolan väger tyngre för väljarna i kommunvalet än i riksdagsvalet.

Jämfört med kommunvalet 2010 sköljer en rödgrön våg över kommunerna, om Skops siffror speglar valresultatet på söndag.

Ett knappt övertag för allianspartierna i det förra kommunvalet på 46,1 procent mot 45,1 förvandlas nu till ett stort övertag för S, V och MP på 48,8 procent mot 38,8 procent.

Gapet mellan de två stora i svensk politik – S och M – fördubblas: från 6 procentenheter till nästan 13.

Att skolan så klart pekas ut som den enskilt viktigaste frågan för de kommunala väljarna gynnar av allt att döma Socialdemokraterna.

Flera mätningar om vilka partier som är bäst i olika politiska sakfrågor visar att väljarna ger S det högsta betyget på skolområdet – med FP på andra plats, en bra bit efter.

S vinner också grenarna barnomsorg, äldreomsorg och sjukvård. Det ger partiet en fördel just i kommunpolitiken där de stora välfärdsområdena hanteras, enligt Henrik Oscarsson, professor i valforskning vid Göteborgs universitet.

– Skola, vård och omsorg är centrala i både riksdags- och kommunval, men står mer i fokus för de lokala väljarna.

Röstdelningen har stadigt ökat i de senaste valen. 27 procent av väljarna röstade för fyra år sedan på olika partier i riksdagsvalet och kommunvalet.

– Här spelar flera faktorer in: lokala traditioner, ideologiska skillnader rikslokalt, ökande olikheter mellan partiernas valmenyer i riks- och kommunval, starka personer i lokalpolitiken   …, konstaterar Henrik Oscarsson.

När maktposterna fördelas i kommunerna efter valet gynnas alltid det största partiet. Trots att Socialdemokraterna enligt den egna analysen gjorde ett ”katastrofval” 2010 slutade det med topposter som ks-ordförande i hälften av landets kommuner.

En ökning för alla de rödgröna partierna i årets val, som Skop pekar på, skulle ge S ett ännu starkare grepp om kommunpolitiken. När Miljöpartiet har en vågmästarposition går partiet betydligt oftare åt vänster än åt höger.

Under valrörelsens sista skälvande dagar pekar alla partier på att väldigt många väljare ännu inte bestämt sig. Alla ser därför stora potentialer ända in på målrakan.

Henrik Oscarsson dämpar deras förhoppningar.

– Partierna önsketänker. Visst, många är osäkra, och det är säkert bra för den egna mobiliseringen. Men rörelserna på slutet brukar ta ut varandra. Och mest rör det sig inom blocken. Det är sällsynt med valspurtraketer.

Skops undersökning visar att skolfrågan lyfts exakt lika högt av väljare med borgerliga och med rödgröna sympatier. Att frågan är het runtom i landet är påtagligt, enligt Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

– Vi märker det oerhört tydligt. Det finns en oro på alla nivåer. Väljarna är väldigt måna om kvaliteten i sina barns skola.

Eva-Lis Sirén framhåller att alla kommunpolitiker får räkna med att bli synade när det gäller hur mycket de vill satsa på lärarna och skolan.

– Deras förtroende prövas i valet och de politiker som ännu inte förstått allvaret i den lärarkris vi har framför oss kommer att få oerhört stora problem med sin politiska framtid.

Alla tycks kunna gå till val på skolfrågan, oavsett om man är i opposition eller styr. Och oavsett om kommunen rankas högt eller lågt när det gäller utbildning.

– Skolan är väldigt het i den här valrörelsen. Och vi socialdemokrater har frontat med den i många år, säger BrittMarie Hansson (S), oppositionsråd i Ängelholm.

Hon räknar med att skolan är en framgångsfråga för hennes parti trots att M-styrda Ängelholm av Lärarförbundet rankas som landets fjärde bästa skolkommun.

– Det finns mycket att ta tag i ändå, säger hon och framhåller exempelvis att antalet elever måste bli färre i de lägre klasserna.

Pehr Granfalk (M) är kommunstyrelsens ordförande i Solna, som ligger på plats 176 i Lärarförbundets rankning. Också där är skolfrågan stor i valet.

– Jag känner inte att skolan är en fråga vi har emot oss, utan folk är intresserade av vad vi ska göra mer. Jag känner inte att det finns ett stort missnöje, däremot en nyfikenhet på vad vi vill göra för att det ska bli bättre.

LÄS ÄVEN: Så går det i riksdagsvalet på söndag - Dagens Samhälles slutliga valprognos

Johan Delby & Magnus Wrede, reportrar