Rekordmånga säljer av allmännyttan

Efter två år på en låg nivå ökar nu försäljningarna av kommunala bostäder till privata företag. Samtidigt som ombildningarna till bostadsrätt ligger på en bråkdel av vad de gjorde för fem–sex år sedan.

Runt 20 kommunala bostadsbolag har i år fattat beslut eller börjat processen med att sälja delar eller hela sitt bestånd till privata hyresbolag. Det motsvarar över 14 000 lägenheter.

Bolagen säljer oftast för att kunna bygga nytt. Enkelt uttryckt säljer de minst dubbelt så många befintliga lägenheter som de tänkt bygga. Även om de lånar täcker intäkterna vad som även bostadsbolag kan betrakta som ”topplån”.

Kopparstaden i Falun ska sälja 850 lägenheter för att kunna bygga runt 400 nya.

– Nej, det känns inte bra, men det är det läge vi har. Vi vill inte spräcka lånetaket, och ska vi kunna bygga nytt är det här en möjlighet, säger Kim Söderström (S), ordförande i Kopparstaden.

Kim Söderström. Foto: Johan Wessman

Affären ska ske med omsorg om hyresgästerna, betonar han, och handlar inte om omvandling till bostadsrätter. 2013 sålde man 434 lägenheter till HSB-ägda fastighetsbolaget Dalecarlia som ”varit en bra hyresvärd”.

– Men problemet är att det inte går att bygga nytt billigt. Billigare går, men inte billigt, säger Kim Söderström.

Det saknas inte intresse på köparsidan. Att köpa ”begagnade” hyresbostäder har visat sig vara en god investering. De privata hyresbolagen tar en allt större del av hyresmarknaden. Rikshem, ägt av Fjärde AP-fonden och AMF, är i dag den största hyresvärden; även större än något allmännyttigt bolag. Och de 30 största privata hyresaktörerna närmar sig nu 250 000 lägenheter. Det är i sig ett skifte. De privata hyresrätterna har tidigare dominerats av mindre, lokala bolag.

Men försäljningar väcker oro om hyreshöjningar och om att trösklarna in på bostadsmarknaden höjs när kommunerna gör sig av med tillgångar.

I Lidingö stad fick frågan om att sälja Lidingöhem Liberalerna att hoppa av den borgerliga majoriteten efter valet 2014.

– Att sälja Lidingöhem i en tid som denna är oansvarigt. Många andra som sålt sina bostadsbolag har i dag svårt att sköta sitt bostadssociala ansvar. Jag var själv ordförande i socialnämnden tidigare och såg behoven, säger Amelie Tarschys Ingre (L), oppositionsråd.

Amelie Tarschys Ingre (L).

M, KD, C och Lidingöpartiet drev i juni igenom försäljningen. Motståndarna, L och S ihop med Hyresgästföre­ningen, samlade in namnunderskrifter från runt 13 procent av invånarna med krav på folkomröstning. Men fullmäktige sa nej och säljer i en första etapp 150 lägenheter.

Kommunstyrelsen i Alingsås krävde tidigare i år att Alingsåshem ska öka byggtakten från 50 till 100–200 nya bostäder per år. Men också att soliditeten ska vara lägst 20 procent.

– I princip innebär det att vi måste göra oss av med en tredjedel av beståndet, runt 1 000 lägenheter. Jag har som princip inget emot att sälja, men på en vettig nivå. Om man säljer 1 000 bostäder – vad blir kvar av allmännyttans roll då? säger Runar Kristensson (L), som sitter i Alingsåshems styrelse.

Erik Selin kallas Sveriges fas­tighetskung. Genom sitt ägarbolag äger han 35 procent av Balder, där han också är vd. Han äger Skandrenting som hyr ut till offentlig förvaltning och företag. Därtill 90 procent av Kunskapsporten; med skolor, sportcentra och äldrebostäder i beståndet. Hans ägarbolag gjorde förra året 7,3 miljarder i vinst.

– Vi tittar på allt som är till salu som kan tänkas passa oss, oavsett om det är privat eller kommunägt. Det avgörande är att det är rätt anskaffningskostnad, säger Erik Selin.

– Att köpa hyreshus ger låg men säker avkastning. Aktier ger dig en bättre avkastning, men då måste du ha lång placeringshorisont, säger Erik Selin.

Via ägarbolaget är han även storägare i Victoria Park, och Balder är delägare i Amasten. I konstellationen Folksam, Riksbyggen, Peab och Balder bygger man genom Tornet nya hyresrätter.

– Det är inte jättelätt att få ihop den affären med dagens höga byggkostnader, och det blir allt svårare att hitta byggresurser, men målet är att vi ska fortsätta att bygga hyresrätter i Tornet.

Erik Selin tycker att bostadsdebatten är för fixerad vid nyproduktion. Han vill i stället se förändringar i skattesystemet och hyressättningen.

– Förra året tillfördes bostadsbeståndet 0,75 procent i förhållande till det befintliga. Men vad kan vi göra i de övriga 99,25 procenten? Det kanske inte är så rättvist att vissa kan bo både stort och billigt? säger Erik Selin.

Anders Lago är förbundsordförande för kooperativa HSB, som också är landets näst största ”privata” hyresvärd. Men han är kritisk till att allmännyttan säljer bostäder.

– Det som händer är att de som köper höjer hyrorna för att få pengar till renoveringar. Det är fortfarande en bra affär att äga hyresrätter – även för kommuner. Man borde kunna låna upp mer för att klara nyproduktionen, säger han.

Han är också kritisk till att AP-fondsägda bolag, som Rikshem och Villhem, lägger de stora pengarna på befintliga områden och mindre på nyproduktion.

Lidingös oppositionsråd Amelie Tarschys Ingre (L) menar att en icke fungerande bostadsmarknad på ön nu kan förvärras.

– Lidingö behöver minst 100 nya bostäder per år. Majoriteten säger att det kan lösas genom avtal med privata hyresvärdar och att privata bygger nytt. Men när kommunen vänt sig till privatvärdar har det inte resulterat i mycket.

– Vi har ett kommunalt bolag med 658 miljoner i kassan, som skulle kunna bygga så att unga kan få tag på en lägenhet. Nu förlorar vi i stället ett av våra viktigaste verktyg för att bygga billigare bostäder, säger Amelie Tarschys Ingre.

Förtydligande: Siffrorna för försäljningar 2005-2015 bygger på uppgifter från Boverket, beräkningen för 2016 svarar Dagen Samhälle för.

Läs mer: Flera kommuner saknar egna bostadsbolag

Janne Sundling