Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Rekordhög nota för sociala bostäder

Publicerad: 31 augusti 2016, 22:15

Socialtjänsten går in som andrahandshyresvärd för personer som inte kommer in på den ordinarie bostadsmarknaden.

Foto: Björn Lindgren/TT

Bostadsbristen gör att de sociala boendekostnaderna stiger snabbt. Trenden pekar mot att de i år passerar 6 miljarder kronor och att 20 000 hushåll bor i andrahandslägenheter där kommunen betalar eller är garant för hyran.


Ämnen i artikeln:

SocialtjänstenBostadsbristenSociala bostäder

Bostadskrisen sätter tydliga spår i kommunernas ekonomi. Göteborgs stad ökade de sociala bostadskostnaderna med 18 procent under förra året, till 727 miljoner kronor. Om trenden inte bryts kommer staden att 2018 passera en miljard i sociala boendekostnader.

– Den grundläggande orsaken är bostadsbristen som är värre än någonsin. Vi ser växande problem med bostadslösa barnfamiljer och de som har akuta bostadsbehov vid våld i nära relationer, säger Lars Eriksson på stadsledningskontoret i Göteborg.

Stockholm har inte gjort någon liknande sammanställning av sina sociala boendekostnader, men bara försörjningsstödet för tillfälliga boenden på till exempel hotell har på fyra år ökat med 63 procent. I Malmö är socialtjänsten i dag stadens fjärde största ”hyresvärd”.

I Västerås pekar utfallet under perioden januari till juni på att socialförvaltningen kommer att öka sina bostadskostnader med 14 procent under året jämfört med budget.

– Till det kommer kostnaderna för tillfälligt boende, där det skett en rejäl ökning hösten 2015 och under 2016. Det har byggts för lite och vi har låg omsättning i befintligt bestånd, säger Patrik Kallander, strateg på socialförvaltningen i Västerås.

– Förra året fick vi loss färre bostäder. Under 2016 har vi fått fler från nyproduktion vilket ger ökade kostnader. Det skiljer tusenlappar varje månad jämfört med det äldre beståndet, fortsätter han.

Även Jönköping ser ökade kostnader.

– Orsaken är för få lediga lägenheter. Det gör att hyresvärdar kan ”välja” hyresgäster och sätta höga krav i sina uthyrningspolicyer. Kommunala Vätterhem har öppnat för hyresgäster med försörjningsstöd. Vi hoppas fler ska göra det, säger Mia Chaib, chef för lokal- och bostadsförsörjning i Jönköping.

Enligt Boverkets rapport  Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden är kommunernas samlade sociala boendekostnader 5,3 miljarder per år. Men den gjordes före den stora flyktingströmmen förra hösten. Enligt Dagens Samhälles beräkningar passerar kostnaderna 6 miljarder i år.

Asylsökande som väljer  eget boende (ebo) hos släkt och vänner men ser att det inte fungerar får socialtjänsten ordna boenden för, liksom när asylsökande tvingas flytta när icke godkända and­rahandskontrakt upptäcks.

I Göteborg är man medveten om att socialtjänsten också betalar ut ersättning för boenden med svartkontrakt.

– Staden köper naturligtvis inte in den typen av boenden. Men det är heller ingen primär uppgift för socialtjänsten att ifrågasätta vilka hyreskontrakt de boende har, säger Lars Eriksson.

2008 rapporterade kommunerna att de hade 11 000 sociala kontrakt. I dag är det 18 500, men då saknas uppgifter från över 50 kommuner. Dagens Samhälle uppskattar antalet sociala kontrakt till över 20 000.

I Piteå har de ökat från 60 till 200.

– Det kan inte stämma, säger Greger Pettersson, avdelningschef för stöd och omsorg på Piteå kommun först, men tänker efter.

– Då måste de ensamkommande flyktingbarnen vara inräknade. Vi har haft en ordentlig inströmning och många bor i lägenheter med andrahandskontrakt. Sociala kontrakt ligger på kring 60.

Örebro har enligt Boverkets siffror haft en dramatisk ökning det senaste året.

– Men de formulerade om frågan mellan åren. Våra uppgifter för 2014 och 2015 täcker lägenheter med tillsyn, en snävare definition. 2016 omfattar det också andra grupper, bland annat asylsökande, säger Rolf Jonsson på socialförvaltningen i Örebro.

I dag hyr Örebro över 700 lägenheter från olika fastighetsägare. Bostadsbristen gör att det svårt att få fler.

– De stora merkostnaderna har vi för att köpa in stödboende från externa leverantörer. Den kostnaden har fyrdubblats på fem år.

Även om flyktingvågen bidragit till ökade bostadskostnader växer också behoven inom andra grupper. Västerås gör en årlig kartläggning av antalet hemlösa i kommunen.

– 2015 hade vi 888 hemlösa, året innan 750. Nu är inte alla de akut hemlösa, runt hälften var inneboende hos and­ra. Men med få bostäder ser vi också att många blir kvar i stödboenden längre än tänkt och vi får köpa fler platser, säger Patrik Kallander.

Jönköpings kostnader för tillfälliga boenden har på fem år ökat med 89 procent. Trots att kommunen skriver avtal med byggare som ger socialtjänsten 10 procent av beståndet betyder nyproduktionen att notan stiger. Högre hyror har gett 3,5 miljoner kronor i ökade kostnader.

– Kostnaden tillfaller försörjningsstödet i och med att hyresgästerna med bostadssociala kontrakt inte klarar hyresnivåerna, säger Mia Chaib.

Janne Sundling

257 kommuner har sociala kontrakt

Sociala hyreskontrakt (eller andrahandslägenheter med särskilda villkor) används för att ge den som inte kommer in på den ordinarie bostadsmarknaden en lägenhet.

257 kommuner uppger i Bostadsmarknadsenkäten att de har social andrahandsuthyrning. Den kommunala genomsnittskostnaden för sociala kontrakt har beräknats till ­23 000–25 400 kronor per år och boende.

Till sociala boendekostnader räknas också genomgångslägenheter, akutboenden, härbärge och tillfälliga bostadslösningar, till exempel på hotell.

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News