Regionalisera politiken för arkitektur, form och design

Inom kort ska regeringen ta ställning till utformningen av svensk arkitektur-, form- och designpolitik, utredningen presenteras för regeringen i dag. Områden som blir allt viktigare. Inte bara i tider av snabb urbanisering med nya hus, produkter och tjänster utan också som en del i den demokratiska dialogen.

Arkitektur, form och design är angelägenheter för hela Sverige. Det statliga arbetet och ansvaret bör då inte koncentreras till en myndighet i Stockholm utan måste spridas på fler händer.

Likt specialiserade universitet och högskolor bör nationell kulturpolitik ta tillvara specialistkunskaper och erfarenheter i hela landet.

Sverige står inför en av de största investeringarna i infrastruktur och bostäder på ett sekel. Höghastighetståg ska krympa avstånden mellan städer och förtätningen med fler bostäder utvecklar växande regioner.

Omvandlingen av samhället medför samtidigt en risk för ökade konflikter. Detta måste vi möta med en socialt hållbar arkitektur-, form- och designpolitik som ökar människors möjlighet att påverka i hela landet.

Regionala insatser handlar inte bara om att det ger effektiv förvaltning, bred förankring samt drar nytta av befintlig kompetens. Det berör också människors vardag och näringslivets utveckling. Investeringarna kommer att attrahera företag som utvecklar nya produkter och verksamheter.

Genom att knyta statlig expertis till flera regioner ökar möjligheterna att företag etablerar sig på flera platser.

Utöver de stora utmaningarna inom livsmiljöfrågorna förskräcker tidigare erfarenheter från statliga insatser i arkitektur- och designfrågor.

Stockholmsbaserade statliga myndigheten Arkitektur- och designcentrum, Arkdes, har inte lyckats lyfta blicken till att omfatta hela Sverige. Regeringen måste därför ta ett verkligt nationellt perspektiv även på översynen av de statliga museerna och Arkdes verksamhet.

Regeringen måste bejaka det kunnande som finns utanför Stockholm och inkludera detta i den statliga myndighetsuppgiften inom arkitektur, form och design.

Men för att undvika regionalpolitiskt rättvisetänkande måste detta ske utifrån tydliga kriterier.

Vi menar att regionala resurscentra som ska utföra statliga uppgifter måste ha:

￭ Goda professionella nätverk som inkluderar fristående aktörer och branschföreträdare.
￭ Pedagogisk kompetens och en väl utvecklad publik verksamhet.
￭ Bred kompetens inom berörda profilområden.
￭ Etablerade internationella samarbeten som är en strukturerad och långsiktig del av verksamheten.
￭ Formaliserade samarbeten med universitet och högskolor kring utbildning och forskning som inbegriper både ett branschperspektiv och ett medborgarperspektiv.
￭ En långsiktigt stabil finansiell situation, garanterad av berörda regioner eller kommuner.

Inom området arkitektur, form och design finns bra exempel på verksamhet som uppfyller samtliga kriterier. För de tre verksamheterna Röhsska museet i Göteborg, Form/Design Center i Malmö och Bildmuseet i Umeå är ett väl utvecklat samarbete med hela Norden och närliggande grannländer i Europa och världen en naturlig del av arbetet.

Regeringen bör göra området arkitektur, form och design till ett pilotprojekt för regionalisering. Sedan kan andra områden följa efter. Få områden lämpar sig lika väl för att pröva regionaliseringens potential.

Här ryms spetsdesign, livsmiljö, kulturplanering, hållbarhet och miljöaspekter lika väl som den mer medborgarnära hemslöjden och den vildare gerillaslöjden. Vi kan och vill ta ansvar för utförandet av den statliga politiken så att den bättre speglar hela det svenska samhället.

Nina Björby, ordförande (S) kulturberedningen Region Västerbotten

Conny Brännberg, (KD) ordförande kulturnämnden Västra Götalandsregionen

Yngve Petersson, (MP) tjg ordförande kulturnämnden Region Skåne